Antibiotika

Så här kommer mina anteckningar om antibiotika. Boken som jag utgår ifrån är infektionsmedicin, epidemiologi,klinik, terapi av Iwarson-Norrby.

De flesta antibiotika som har utvecklats för klinisk bruk kommer ursprungligen från naturliga mikroorganismer såsom svampar eller bakterier. Därför har antibiotika & antibiotikaresistens funnits i miljontals år men nu har människan rubbat denna balans genom att använda stora mängder antibiotika. Därför förekommer idag resistens mot alla kända antibiotika & läkemedelsindustrin har allt svårare att utveckla nya medel. Därför riskerar vi att återigen få en ökad sjuklighet & dödlighet i infektionssjukdomar.

Resistensutveckling = att en bakterie blir resistent mot ett antibiotikum under pågående behandling. (ovanligt)

Vanligare är att det från början finns resistenta subpopulationer som selekteras fram under pågående antibiotikabehandling. Resistensutvecklingen gynnas av subterapeutiska antibiotikakoncentrationer. --> därför är det viktigt att antibiotika doseras rätt så att vi undviker antibiotikaresistens. Dessutom är det viktigt att undvika onödig användning av antibiotika.

 

 

Betalaktamantibiotika

= penicilliner, cefalosporiner, monobaktamer & karbapenemer.

Verkningsmekanism

Alla betalaktamantibiotika har en betalaktamring. De hämmar syntesen av peptidoglykan som är en del av bakteriernas cellvägg. De gör detta genom att binda in till penicillinbindande proteiner (PBP). PBP är enzymer som bakterier använder sig av för att bilda sin cellvägg. I en bakteriecellvägg finns det olika sorters PBP och olika antibiotika binder till olika PBP och ger därför olika effekter.

Exempelvis:

imipenem –> PBP 1a & 1b –> sfäroblaster och en snabb lysering

mecillinam –> PBP 2 –> långsam avdödning

ceftazidim –> PBP 3 –> filament bildning

De flesta betalaktamantibiotika har en bateriecid effekt, dvs dödar 99,9% av bakterierna in vitro inom 24 timmar.

 

 

Resistenutveckling

Resistensen mot betalaktam antibiotika –> uppstår på 3 olika sätt

• Produktion av betalaktamas –> bryter ner betalaktamringen

• Modifikation av cellväggens yttre membranproteiner (OMP, poriner) –> förekomst av dessa leder till svårigheter för antibiotikan att penetrera in i bakterien. Om bara denna resistensfaktor förekommer så ger det en låggradig resistens.

• Förändringar av de penicillinbindande proteinerna (PBP) –> mutation minskar affiniteten.

 

Penicilliner

Bensylpenicillin (Penicillin G)

Används mot:

• Streptococcus pyogenes grupp A
• alfa – streptokocker
• Streptococcus pneumoniae
• Neisseria Meningitis
• Haemophilus influenzae (ej betalaktam producerande, ca 12%)
• Borrelia burgdorferi
• Cornyebacterium difteriae
• Clostridum species (spp.)
• Peptostreptokocker

Penicillin resistenta pneumokocker har ökat i världen, på vissa håll över 30% (Spanien, Portugal, & vissa Öststatsländer) I Sverige ligger resistensen på 5%, men varierar där Skåne toppar listan med 12%. Man kan dock behandla pneumokockinfektioner med högdos bensylpenicillin, undantag för meningiter.

 

 

Farmakokinetik:

- Vid en IV dos på 3g –> max serumkonc på 300 mg/L och är ca 3 mg/L efter 4 timmar pga snabb initial distribution.

- Proteinbindningen är ca 65% & halveringstid ca 50 min.

- Elimineras via njurarna både via glomerulär filtration & tubulär sekretion.

- Inom 6 timmar har 70% utsöndrats i aktiv form i urinen. Resten inaktiveras i levern till penicillioyl syra.

- Vid purulent meningit är ca 10-30% av serumkonc i cerebrospinala vätskan.

Fortsättning följer..