21 augusti, 2020

MAK, KS Solna. 

17/8-20 - 30/8-20

  • Vid sömnrubbningar, ffa hos unga kan man använda sig av Quetiapin. Initiera med 25 mg och dosöka varannan till var tredje dag med ytterligare 25 mg åt gången tills effekt. Maxdos 200 mg. De flesta får effekt i doser 50 mg till 100 mg. Obs, använd filmdrapperad tablett och ej depottablett.  Vanlig biverkan är morgonhuvudvärk, vilket brukar försvinna efter några dygns behandling. 
  • Quetiapin utsöndras minst i bröstmjölken vid amning i jämförelse med andra neuroleptika

    • Autistiska personer är känsliga för läkemedel. Prova med att hålla låga doser. 
    • Fluanoxol används som neuroleptika, förutom i Storbritannien där det används som antidepressiva. 
    • Fluoxetin ger bäst effekt hos unga människor under 25 år. Ffa vid ätstörningar då den är viktneutral. Fungerar även bra för unga då halveringstiden är lång, 6 1/2 dygn vilket medför att en glömd tablett inte ger stor påverkan. Sertralin har ett kortare halveringstid, 24h. Vid ålder över 25 år, tänk Sertralin, mer effektivt. Sertralin även vid graviditet pga den korta halveringstiden. 
    • P-piller och P-stav kan öka utsöndringen av Lamotrigin vilket medför behov av ökad dosering till 250-300 mg. Annars är normaldosen 200 mg som man får titrera upp enligt fass.se för att undvika Steven Johnsson Syndrome. 
    • Förskriv Atarax istället för Lergigan hos patienter med intox-risk. Detta då Atarax kan förskrivas i mindre förpackning. Dessutom ger Lergigan en ökad risk för hjärtpåverkan i samband med intox. 
    • Vid trauma, försök få pat att ej sova vilket minskar risken för minnena att övergå till långtidsminnet och minskar således risken att utveckla PTSD. 
    • Premalex 10 mg 10 dagar före förväntad mens vid PMS och avslutas menstruationsdagen. 
    • Man kan få utsättningssymtom av Cymbalta som kan likna de vid alkoholabstinens
    • Cipramil används sällan nuförtiden i och med att nyare läkemedel är utvecklade som ger mindre risk för QT-förlängning samt bättre effekt. Vid långt QT-syndrom kan man prova med escitalopram vilket ger minst risk för ytterligare förlängning. 
    • Olanzapin och Mirtazapin undviks till diabetiker då dessa ger ökad aptit. 
    • Gränserna för sömnpåverkan vid Bipolär 2 är 4 h sömn och vid Bipolär 1 är 2 h sömn.
    • Ung ålder vid förstagångsdepression bör föra tankarna till bipolär sjukdom. 
    • Vid debut av bipolär sjukdom manifesteras detta i skov av maniska episoder. Därefter lika frekvens av mani - depressivitet för att övergå i en mer depressiv bild. 
    • Hos schizoaffektiva patienter som initierar trilafonbehandling kan man beh med Olanzapin i 2 -3v. 
    • Trilafon 2 ml varannan vecka är en adekvat dos. 
    • Abilify påverkar den noradrenerga systemet vilket gör patienterna piggarna. Undvik därför att dosera detta tkv. 
    • För unga människor <25 år med depression kan man börja med Fluoxetin, vid bristande effekt övergång till Sertralin, därefter till Cymbalta. Om fortsatt bristande effekt, tillägg Lamotrigin. Föreligger ej evidens för detta men beprövad erfarenhet avseende effekt. 
    • Adekvat dos för Sertralin är 50mg - 100 mg. Om fortsatt bristande effekt, byte till SNRI ex Venlafaxin 150 mg för den noradrenerga effekten. Maxdoser av SSRI endast för tvångssyndrom.
    • Litium titreras gradvist då man inte vet på förhand vilken koncentration patienten hamnar i.  Hastigheten som litium utsöndras ur kroppen skiljer sig mycket mellan olika personer. Detta gör att varierande doser krävs för att nå optimal effekt. Dosen är således individuell och bestäms genom återkommande blodprovskontroller där man mäter litiumkoncentrationen. När stabila litiumvärden har uppnåtts sker provtagning ungefär var tredje till var fjärde månad.
    • Obs!  Eftersom litium försvinner ur kroppen via njurarna, påverkar störningar i vatten- och saltbalansen också utsöndringen av litium. Vatten- och saltbrist medför ökad litiumhalt i blodet och uppkommer till exempel när man svettas kraftigt, har hög feber, tränar intensivt, förändrar sina kostvanor samt vid diabetes och operationer. Man kan därför behöva extra tillskott av vätska och salt. 
    • Kontrollprover vid litiumbehandling: 
    -Litium 
    -Elektrolytstatus ( kreatinin, kalium, kalcium och natrium)
    -TSH / T4
    -P-glukos

    27 juli, 2020



    Blodgrupperna


    Blodgrupperna består av A, B, AB, 0. Blodgruppssystemet är AB0-systemet samt Rh-systemet. 

    Blodgruppsfördelningen i Sverige:

    A - 44%
    B - 12%
    AB - 6%
    0 - 38%


    Blodgrupp A har antigen A på erytrocytens yta
    Blodgrupp B har antigen B på erytrocytens yta
    Blodgrupp AB har både antigen A och B på sin yta
    Blodgrupp 0 har inga antigener 

    Ex Blodgrupp A har antikroppar mot antigen B
    Blodgrupp B har antikroppar mot antigen A
    Blodgrupp AB har inga antikroppar
    Blodgropp 0 har antikroppar mot både A och B antigen


    Detta innebär i praktiken att 



    A kan få blod av A och 0
    B kan få blod av B och 0
    AB kan få blod av AB och 0
    0 kan endast få blod a 0


    0 = akutblod. 


    Transfusionsregler: 
    Transfunderade erytrocyter ska sakna de antigen som pat har antikroppar mot + transfunderad plasma ska sakna de antikroppar som riktar sig mot pat erytrocytantigen.

    Rh-systemet

    = D-antigen på erytrocyten

    RhD pos 85% av pat
    RhD neg 15% av pat

    Vid graviditet och blodtransfusion kan man bilda antikroppar mot det man saknar. Ett sk anti-D

    Vid transfusion av trombocyter och plasma har RhD inte lika stor betydelse eftersom det endast uttrycks på erytrocyter.  Endast kvinnor som är RhD-neg och är under 50 år måste ha RhD neg plasma och blod.




    Man kan bestråla blodet vid risk för TA-GVHD ( Transfussionsassocierat Graft vs Host Disease) samt till immunsupprimmerade, då Lpk i blodet kan angripa organen. 


    Tvättat blod innebär att plasman sköljts bort från blodet pga risk för allvarlig allergisk reaktion. ex ifall pat reagerat med anafylaktisk chock på en blodkomponent tidigare. 




    • Erytrocyter ges vid anemi & blödning
    • Trombocyter ges vid trombocytopeni (utan blödning), Trombasteni (saknas GPIIb, IIIa) med blödning
    • Plasma ges vid brännskada och koagulationsrubbning

    Provtagning inför blodtransfusion


    Akut blodgruppering tar 15-20 min
    Icke akut blodgruppering tar 2h

    BAS-test innebär en förenlighetsprövning (blodgruppering och antikroppsscreening). Detta görs på ett blodprov från patienten för att säkerhetsställa att erytrocyterna immunologiskt passar pat. 








    03 juli, 2020


    Alkoholabstinens är som bensodiazepinabstinens ett potentiellt livsfarligt tillstånd som obehandlat kan leda till livslånga handikapp eller död. Detta skiljer dem från övriga drogabstinenser som förvisso är obehagliga men inte farliga utöver risken att återfalla. 

    Man kan uppvisa abstinens även när blodkoncentrationen av alkohol inte är på noll. 

    Initiala symtom är: 
    - Tremor
    - Takykardi
    - Lätt hypertension
    - Svettningar
    - Oro / Ångest
    - Hypertermi
    - Illamående / kräkningar
    - Hyperreflexi
    - Yrsel
    - Sömnsvårigheter

    Efter någon dag kan det uppkomma syn + / - hörselhallucinos. Detta tillstånd kallas för predelerium. Utvecklas därtill konfusion talar man om ett fulminant delerium. 



    Delerium
    - Potentiellt dödligt
    - Uppkommer oftas efter 3 - 4 dagars abstinens

    - Riskfaktorer: Takykardi (>120 s/m), förvirring / hallucinos, >18 standardglas/ dag > 21 dagar, somatisk samsjuklighet och tidigare abstinenskramper / DT. 

    Inledningsvis ses allmänna abstinenssymtom, se ovan. Därtill uppkommer hallucinationer, oftast syner. Obehandlat kan tillståndet kompliceras av hjärnstamspåverkan med hypertermi, muskelstelhet och plockighet. I detta stadium överskuggar förvirring och desorganiserat beteende andra psykotiska symtom. Viktigt att sätta upptäcka tidigt och sätta in bens i adekvata doser. 

    Om pat kommer under behandling i sent skede kan intensivvård med generell anestesi bli aktuell för att motverka vätskeförlust, muskelsönderfall med allvarlig njurpåverkan och cirkulationssvikt. 


    Wernicke - Korsakoffssyndrom
    - Ytterligare en fruktad komplikation
    - Uppstår pga Tiaminbrist. 

    Tiamin spelar stor roll som kofaktor till enzymer som är involverade i metabolismen av glukos. Vidare bidrar tiamin till att upprätthålla den osmotiska gradienten över cellmembran i centrala nervsystemet. Brist ger således ödem och cellväggar går sönder, vidare tappar vi cellers skydd mot oxidativ stress. 

    Orsaken till tiaminbristen är ej helt klarlagd men en försämrad upplagring i levern i kombination med malabsorption och malnutrition tycks vara huvudsakliga komponenter.

    Det akuta tillståndet, Wernickes encefalopati, utgörs fullt utvecklat av 3 symtom men ett räcker för diagnos:

    • Förvirring, konfusion. Man är desorienterad vad gäller tid och rum. Orolig och okoncentrerad.
    • Ataxi, balanssvårigheter. Bredspårigt gång, svårt att artikulera.
    • Ögonsymtom, nystagmus, ögonmuskelpares. 
    • Dvs. Vinglig, vimsig och vindögd
    Utredning:
    -DT i differentialdiagnostiskt syfte ( infarkt / blödning)
    -MR. Kan fånga de lesioner som uppträder i ett typiskt mönster i diencefalon och mesencefalon. Dock låg sensitivitet. 

    Behandling - Abstinens

    Inom sjukvården blir det oftast svårt att ordinera alkohol i nedtrappande syfte, varför vi använder korsreagerande preparat som bensodiazepiner. Har bäst dokumenterad effekt att motverka DT (Delerium tremens) och abstinenskramper. Neuroleptika är kontraindicerat! De ger förvisso sedation men ökar samtidigt risken för epileptiska anfall då de sänker kramptröskeln. 

    Behandlingen bör individualiseras beroende på grad av abstinens. 

    Tungt Oxazepamschema, tablett 15 mg


     Dag 1  2 2 2 2
     Dag 2 2 1 1 2
     Dag 3 1 1 1 1
     Dag 4 1 0 0 1
     Dag 5 0 0 0 1


    Lätt Oxazepamschema, tablett 15 mg


     Dag 1 1111
     Dag 21011
     Dag 31001
     Dag 41001
     Dag 50001

    Lätt Diazepamschema, Tabl 5 mg

     Dag 1 1111
     Dag 21011
     Dag 31001
     Dag 40001
     Dag 50000

    Tungt Diazepamschema, 10 mg

     Dag 1 1111
     Dag 210,50,51
     Dag 30,500,51
     Dag 40,5000,5
     Dag 50000,5


    Vid svår abstinens:

    Predelerium

    Ge 50 mg oxazepam po, vänta 75 min och utvärdera

    Effekt: Inläggning med oxazepamschema

    Otillräcklig effekt: 100 mg po, vänta 75 min

    Fortsatt otillräcklig effekt: 40 mg diazepam po.  

    Fortsatt otillräcklig effekt efter tot 100 mg Diazepam det senaste dygnet: Kontakt medicinjour.
    Administrera 40 mg Diazepam iv

    Därefter upprepas 80 mg Diazepam iv var 5:e min tills abstinensen är dämpad. 

    Vid 3:e dosen kan man ev lägga till 5 mg Haloperidol iv. Maxdos 20 mg / dygn. (dryga då ut diazepamintervallet till 10 min) 

    Otillräcklig effekt av sammanlagt 400 mg Diazepam iv + / - vitala funktioner är hotade bör IVA-kontaktas. 

    Svårt agiterade patienter: Kontakt med IVA för direkt sövning och intubation. 

    Delerium

    Vårdnivå MAVA med direkt sedering som ovan. 

    Om pat ej lugnad på 400 mg Diazepam totalt eller vid hotade vitalfunktioner tas kontakt med IVA. 


    02 juli, 2019




    Anemi innebär att antalet röda blodceller har sjunkit. Man bör ha i åtanke att Hb är ett koncentrationsmått. I samband med blödning minskar blodvolymen och den totala hemoglobinmängden, men Hb sjunker inte omedelbart utan successivt i takt med att plasmavolymen återupprättas. Och vice versa, en ökad plasmavolym ger sänkt Hb utan att det avspeglar en reell anemi. Ex vid graviditet ökar plasmavolymen tidigare och snabbare än erytrocytmängden. Sjunkande Hb under graviditet är därför inte liktydigt med anemi.

    Dessutom kan HB-värdet bli upp till 10% lägre om patienten ligger ned vid provtagningen.

    Anemi föreligger vid Hb-koncentration < 125 g/liter hos män och < 115 g/liter hos kvinnor.

    Symtom




    Symtomen på anemi beror på hur uttalad Hb-sänkningen är, hur snabbt den utvecklas, patientens övriga hälsotillstånd och ålder samt vilken anemiform som föreligger.

    "Låggradig anemi som utvecklats långsamt har sällan symtom i vila. Detta pga av att andra komponenter i syrgastransporten effektiviserats.


    Varje gram Hb kan binda 1.34 ml oxygen (teoretiskt maximum). Oxygeninnehållet i arteriellt blod med Hb 150 är därför 200 ml per liter blod. Vid passage genom kapillärbädden i kroppens olika organ lämnar blodet från sig 25% av denna oxygenmängd. Vid successiv, långsam minskning av Hb kan varje gram lämna ifrån sig en större mängd oxygen. "

    -Andfåddhet

    -Hjärtklappning, ffa vid ansträngning

    -Trötthet

    -Orkeslöshet

    -Ortostatisk yrsel

    -Öronsusningar

    -Huvudvärk

    -Dunkningar i huvudet vid ansträngning

    -Nedsatt fysisk prestationsförmåga

    -Köldkänsla

    -Svimningstendens

    -Synförsämring ( Vid grav anemi pga ögonbottenblödningar trots normal koagulationsförmåga)

    -Utlösning av eller förvärrad angina pectoris eller claudicatio intermittens


    Kliniska Fynd



    -Blek hud och slemhinnor

    -Nagelbädden och hudvecken i handflatorna förlorar sin skära färg

    -Takykardi

    -Strömningsbiljud över hjärtat (Som en följd av den ökade hjärtminutvolymen)

    -Symtom på hjärtsvikt (Hos hjärtsjuka, ödem, dyspne, rassel)

    Orsaker

    Vanligast är järnbristanemi, anemi sekundärt till annan sjukdom och blödningsanemi.

    Nedan följer en systematisk indelning:


    1. Anemi pga blödning




    - Menorragi
    - Trauma (yttre eller inre blödning)
    - Blödning från GI-kanalen eller urinvägarna, hematuri.



    2. Anemi pga nedsatt erytrocytproduktion




    Anemier med nedsatt MCV och MCH : Järnbristanemi, anemi sekundärt till kronisk sjukdom (inflammation, infektion, cancer) , sällsynta orsaker är talassemi och ringsideroblastanemi.


    Anemier med normalt MCV och MCH: Anemi sekundärt till kronisk sjukdom (Infektioner, njursvikt, immunopati, cancer), leukemi, aplastisk anemi.


    Anemier med förhöjt MCH och MCV: Megaloblastanemier (Kobalamin, folatbrist), anemi sekundärt till kronisk sjukdom (leversjukdom, alkoholmissbruk, hypotyreos, myelodysplastiskt syndrom)




    3. Anemi till följd av hemolys





    • Autoimmuna hemolytiska anemier
    - Med värmeantikroppar: Idiopatisk autoimmun hemolytisk anemi. Autoimmun hemolytisk anemi sekundärt till lymfom. Kronisk lymfatisk leukemi. SLE. Cancer.


    - Med köldantikroppar: Kroniskt köldagglutininsyndrom, lymfom, makroglobulinemi, cancer, mykoplasmainfektion, mononukleos.

    • Läkemedel: Bla penicillin och sulfa.
    • Mekanisk skada på cirkulerande erytrocyter: Mekaniskahjärtklaffar, vaskulit, malign hypertoni, eklampsi, skelodermi, trmbocytisk trombocytopenisk purpura, disseminerad intravasal koagulation (DIK), marschhemoglobinuri.
    • Infektioner: Malaria, Clostridium perfringens, toxoplasmos.
    • Erytrocytdefekter: Paroxysmal nokturn hemoglobinuri, hereditär sfärocytos, G6PD-brist (glukos-6 fosfatdehydrogenasbrist), Pyrovatkinas-brist (PK-brist). hemoglobinopatier, sickelcellanemi.
    • Förstorad mjälte

    Anemiutredning

    För att komma närmare en diagnos bör man göra en anemiutredning som innefattar:

    • Blodstatus
    • Retikulocyter
    • S-järn, S-ferritin, S-kobalamin (B12), B-folat, SR, CRP, S-krea



    1. Mikrocytär, hypokrom anemi (MCV < 80 fl, MCH < 27 pg/ery)


    Absolut Järnbrist


    -Blödning (GI, Gynekologisk, från Urinvägar)

    -Minskad intag (Vegankost, anorexia)

    -Malabsorption (celiaki, atrofisk gastrit, status post ventrikelresektion)


    Verifieras med lågt S-järn och lågt S-ferritin.


    Järnbrist vid inflammation (Funktionell järnbrist)


    -Förekommer oftast tillsammans med absolut järnbrist. Ex aktiv RA och NSAID-beh som leder till blödning.

    -S-ferritin är ett akutfasreaktant och stiger vid inflammation. Ett värde i nedre normalgränsen vid samtida inflammation talar för en samtida absolut järnbrist. Ett värde på 75 mikrog / L utesluter absolut järnbrist.

    -Vid oklarheter, beställ S-tranferrinreceptor (löslig) som stiger vid absolut järnbrist. Ett lågt S-tranferrinreceptor samt ett normalt S-ferritin utesluter absolut järnbrist.


    2. Normocytär (80-100 fl), normokrom ( 27 - 29 pg/ery)

    Titta på retikulocyterna!

    Normal eller minskad erytropoes (uteblivet retikulocytsvar) ses vid:


    - Kombinationsanemier (Både kobalamin- och järnbrist)

    - Sekundäranemier (svårt att diagnostisera och blir oftast en uteslutningsdiagnos, ev sekundärt till njursvikt och hypotyreos)

    - Toxisk benmärgspåverkan (Läkemedel, alkohol)

    - Benmärgssjukdom (Påverkan även på LPK och TPK)


    Kompletterande prover : P-proteinfraktioner, TSH, ev S-kortisol.


    Ökad erytropoes (Retikulocytos)

    Indikerar en normal benmärg.

    -Hemolytisk anemi

    -Anemi vid akut blödning

    -Tidigare uttalat inflammatoriskt tillstånd

    -Hemoglobinopatier



    3. Makrocytär > 100 fl anemi ( > 30 pg / ery)

    Titta på retikulocyterna!

    Uteblivet retikulocytsvar:

    - Megaloblastanemi (B-12 / folatbrist) , ses ofta höga S-järn och S-ferritin.

    Retikulocytos:

    Blödning och hemolytiska anemier


    Andra orsaker:

    Alkoholöverkonsumption


    Primär benmärgssjukdom, ex meyelodysplastiskt syndrom. Ska misstänkas vid megaloblastanemi som ej kan förklaras av B-12 / folatbrist eller alkoholöverkonsumption.

    Åtgärd

    Sjukhusinläggning vid:


    Grav anemi: Hb  < 75g / liter

    Allvarliga symtom: Uttalad dyspné, cirkulationssymtom, anginasmärtor eller grundsjukdom.

    Vid misstanke om akut leukemi tas omedelbar kontakt med hematolog på KS enligt standardiserat vårdförlopp.


    Remiss till akutmottagning:


    Anemi och tecken till GI-blödning + / eller cirkulatorisk påverkan

    Uppenbar misstanke om leukemi eller pågående hemolys, ring hematologen för att bedöma vårdnivå.


    Remissinnehåll:

    Anamnes: Heredidet / härkomst, alkohol, läkemedel, sjukdomar, blödningsproblem, tidigare hemoglobinvärde.

    Utförd utredning - resultat

    Given behandling och behandlingssvar

    Status, inklusive blodtryck och puls.

    Behandling

    Vid järnbrist:
    Ge järnsubstitution! Endast kostråd är otillräckligt! Niferex eller Duroferon. Dosering. 2 ggr / dag till måltid för att minska på biverkningar. Om biverkning, pausa i några dagar och prova ett annat preparat. Fortsätt tills Hb värdet normaliserats samt ytterligare 1 månad för att fylla på järnförrådet. Kontrollera S-Ferritin, vid god behandling bör Hb-värdet stiga med 5 g/l per vecka. Om utebliven effekt kontrollera compliance samt differentialdiagnostiken.

    -Felaktig diagnos?
    -Stora förluster?
    -Malabsorption?
    - Inflammation? (Ger försvårad upptag och hämmad järntransport). Dessa patienter kräver järn IV. 




    Vid B-12 brist:
    Intensivbehandling vid neurologiska symtom eller S-koalamin < 100.
    Behepan 1 mg 2 x 2 i en månad alt 1 mg i.m 3 dagar / vecka i 2 - 3 veckor.

    Underhållsbehandling Behepan 1 mg 1 x 1. Injektionsbehandling varje till var 3:e månad indicerad vid tarmskada som genes och vid neurologiska symtom.

    Vid folatbrist:
    Uteslut först kobalaminbrist!! Detta då neurologiska symtom kan förvärras trots normaliserad blodsbild.


    21 september, 2017



    Obstipation, förstoppning definieras som en eller flera avvikelser från vederbörandes normala tarmrytm:

    • Avföringen kommer för glest, 3 gånger per vecka eller glesare
    • Avföringen är för hård och besvärlig att klämma fram
    • Själva tarmtömningen upplevs som blockerad och mer eller mindre ofullständig
    Är patienten yngre än 40 år behöver man knappast överväga cancer, är patienten äldre än 40 år måste man alltid överväga cancer; ju äldre patient desto mer tvingande. 

    Patienten är yngre än 40 år:


    Funktionell förstoppning 

    Anamnes /symtom

    Förstoppning hos personer yngre än 40 år är fr det allra mesta funktionell. Av någon anledning har tarmen kommit "ur rytm". Patienten söker för att hon upplever situationen som besvärlig och / eller för att hon är orolig. Hon förnekar andra GI-symtom, frånsett kanske lite distorsion och småknip när tarmen fyller på. Vikten är oförändrad och det föreligger inte andra signifikanta sjukdomssymtom.
    Man kan även få illamående / kräkningar. Diarré (lös avföring som passerar hindret).

    Några orsaker bakom förstoppning:


    • Tarmpolyper
    • Analfissurer
    • Hemorrojder
    • Strikturer
    • IBS
    • Rektal prolaps
    • Rektocele
    • Anismus (Den yttre analsfinkern kontraheras istället för att relateras när pat krystar)
    • Hirschsprungs sjukdom (medfödd avsaknad av nervganglion i en del av tarmen vilket leder till spastisk förträngning i den delen, man får en dilatation proximalt om den förträngningen)


    Denna "funktionella" symptombild kan även ha helt eller delvis specifika icke-proktologiska orsaker som:

    • Läkemedelbiverkan; opioider, hostmedicin, psykofarmaka.
    • Hypotyreos
    • Hypercalcemi
    • Hypokalemi
    • Debuterande diabetes med dehydrering
    • Anorexi
    • Depression
    • Myom
    • Cystor
    • Ändrad mathållning
    • Immobilisering
    • Bäckenbottendysfunktion

    Undersökning

    Habituell vikt. Normal bukstatus samt rektoskopi. För att utesluta andra orsaker bakom förstoppningen tas en provpanel. 

    -B-hematologi
    -SR
    -Leverprover
    -Elstatus
    -S-kalcium
    -TSH
    -F-Hb
    -B-glukos
    -Urinsticka

    Åtgärd

    Förskrivning av lämplig bulkmedel med gradvis utsättning efter 3 veckor. Följ upp med ett telefonsamtal om 5 veckor. I de allra flesta fall är proverna normala och avföringsrytmen normaliserad. Patienten kan då släppas.

    -Motion
    -Ökad fiberintag, mogna päron, plommon.
    -Ökad vätskeintag (Undvik dock te, mer kaffe)


    Patienten är äldre än 40 år


    Cancer Coli

    När en patient är över 40 år och söker för nytillkommen förstoppning måste diagnostiken primärt inriktas på cancer coli som kan vara lömsk symtomfattig. Utöver cancer kan patientens förstoppning givetvis vara funktionell eller orsakas av någon av de omständigheter som beskrivs ovan. 

    Undersökning

    I princip alltid kolonröntgen eller koloskopi samt rektoskopi. Om man misstänker funktionell genes kan man använda samma behandlingsprincip som ovan. 



    20 september, 2017


    Pertussis, även känd som kikhosta, är en smittsam andningsrelaterad sjukdom. Den orsakas av en bakterie som heter "Bordetella pertussis". Dessa bakterier fäster på cilier (små, hårliknande förlängningar, även kallade flimmerhår) som finns längst med de övre luftvägarna. Bakterierna utsöndrar toxiner (gifter) som skadar cilia och bidrar till att det övre luftvägarna svullnar.

    Kikhostan orsakar en okontrollerbar, kraftig hosta som oftast gör det svårt att andas. Efter många hosattacker, behöver individen med kikhosta ta djupa andetag som resulterar i ett "kiknande" ljud. Kikhosta kan drabba alla åldersgrupper, men kan vara väldigt allvarligt, även dödligt, för barn under 1 år.

    Det bästa sättet att skydda sig mot kikhosta är genom att vaccinera sig. Dock ger inte vaccinet ett 100% skydd och när kikhostan sprids i samhället så föreligger det en risk att även en fullt vaccinerad individ, oavsett ålder, kan bli smittad. Dock brukar infektionen vara mildare om man är vaccinerad.

    Smittovägar

    Kikhosta är en väldigt smittsam sjukdom som endast finns hos människor. Den sprids från person till person. Vanligen via hosta / nysningar eller vid tät kontakt med förlängd tid i samma andningsrum. Många barn som smittas med kikhosta får det av äldre syskon, föräldrar eller vårdgivare som möjligen inte ens har kännedom om att de har sjukdomen.

    Infekterade människor är mest smittsamma ungefär 2 veckor efter att hostan har brutit ut men kan smitta upp till 6 veckor. Antibiotika kan förkorta tiden som patienten är smittsam.
    Man blir vanligtvis immun mot infektionen men denna avtar med tiden, därför kan man komma att bli smittad igen i ett senare skede av livet. I de fallen får man mildare symtom. Nuförtiden vaccinerar man barn via barnhälsovården (BVC). Man får 3 doser (Vid 3, 5 och 12 månaders ålder). Vid 5-6 års åldern erbjuds en boosterdos samt vid 14-16 års åldern.

    Symtom

    Symtom vid kikhosta brukar vanligtvis utvecklas inom 5-10 dagar från det att man har blivit exponerad. Hos vissa utvecklas dock inte symtomen förrän efter 3 veckor.


    Tidiga symtom

    Sjukdomen börjar vanligtvis som en förkylning och ge upphov till hosta och/ eller feber. Hos spädbarn kan hostan vara minimal eller inte ens finnas där. Spädbarn kan även ha andningsuppehåll varför kikhosta är farlig hos denna grupp. Ungefär hälften av spädbarnen under 1 år som får sjukdomen behöver sjukhusvård.

    De tidiga symtomen kan vara i 1-2 veckor och inkluderar:

    -Rinnande näsa

    -Låggradig feber

    -Lätt hosta

    -Andningsuppehåll (hos spädbarn)

    Sjukdomen börjar således som en vanlig förkylning och därför misstänks inte denna åkomma förrän de mer allvarliga symtomen uppträder.

    Sena symtom

    Efter 1-2 veckor och medan sjukdomen utvecklas börjar de traditionella kikhosta-symtomen, vilka inkluderar:

    -Paroxysms (anfall) av hostattacker som följs av ett kiknande ljud

    -Kräkning under / efter hostanfallen

    -Utmattning efter hostanfallen

    -Barn kan bli svullna runt ögonen och få blödningar i ögonvitan (subkonjuktivala blödningar)

    Kikhosta kan orsaka kraftig och snabb hosta, om och om igen tills luften tar slut i lungorna. När luften tar slut tvingas man att inhalera med ett högt "kiknande" ljud. Denna extrema hosta kan orsaka kräkning och utmattning. Mellan anfallen mår man dock relativt bra. Hostanfallen förvärras ju längre sjukdomen fortskrider, kan bli värre nattetid och vid matintag och hålla på i upp till 10 veckor. I kina kallas kikhosta för "100 dagars hostan".

    Det är viktigt att veta att många spädbarn med kikhosta, hostar inte alls. Istället utvecklar dessa barn andningsuppehåll vilket får dem att bli blåfärgade.

    Komplikationer spädbarn:

    -Lunginflammation

    -Andningsuppehåll

    -Krampanfall

    -Encephalopati (Sjukdom i hjärnan)

    -Öroninflammation

    -Försämring av astmasymtom

    -Dödsfall förekommer

    Komplikationer hos tonåringar / vuxna:

    -Viktnedgång

    -Svimning

    -Revbensfraktur (pga den svåra hostan)

    Utredning

    -Anamnes / status (klinisk undersökning)

    -Nasopharynxodling (låg sensivitet)

    -PCR på aspirat (Bättre sensivitet)

    -Blodprov (Leukocytos med relativ lymfocytos)

    Behandling

    Tidig antibiotikabehandling är viktig för att minimera komplikationsrisken samt smittsamheten. Det är osannolikt att behandling har någon effekt efter 3 veckors sjukdom eller när hostan har börjat. Däremot kan man minska på smittorisken vilket är fördelaktigt om det finns spädbarn i omgivningen. Smittsamheten minskar efter 2 dygns antibiotikabehandling. Ovaccinerade barn under 1 år bör ges antibiotika i preventivt syfte.

    Antibiotika:

    Barn: Ery-Max (Erytromycin) 40 mg / kg x 2 i 7-10 dagar till små barn,

    Vuxna: Ery-Max 250 mg 2 x 2 i 7-10 dagar.

    Exponerade barn < 6 månader : Ge antibiotika utan att invänta provsvar.

    27 november, 2011


    Har hittat några riktigt bra videoklipp på YouTube som tar upp olika undersökningstekniker. Här kommer axelundersökningar.












    14 november, 2011



    Konstgjort blod kan snart bli en verklighet, tack vare den första framgångsrika transfusionsförsöket till en människa. Luc Douay, från Pierre och Marie Curie-universitetet i Paris, extraherade blod-stamceller från en volontärs benmärg, och stimulerade dessa celler att växa till röda blodkroppar med hjälp av en cocktail av tillväxtfaktorer. Douays team märkte dessa odlade celler med ett ämne för att spåra dem och injiceras 10 miljarder av dem (motsvarande 2 milliliter blod) tillbaka in i märgen i givarens kropp.

    Efter fem dagar, uppgick de till  94-100 procent av blodkropparna som cirkulerade i kroppen. Efter 26 dagar kvarstod 41-63 procent, vilket är en normal överlevnadstid för naturligt producerade blodkroppar. Cellerna fungerade precis som normala blodceller, genom att effektivt transportera syre i kroppen.

    Detta är goda nyheter för den internationella sjukvården. "Resultatet är hoppfullt och innebär att obegränsat blodstillgång kan vara inom räckhåll", säger Douay. Vården är i starkt behov av blod, fastän givarantalet stiger. Detta behov är ännu högre i de delar av världen med hög hiv-smittade, som har ännu lägre blodreserver.

    Man har försökt att skapa blod på ett flertal sätt. En annan metod har varit att skapa ett substitut snarare än att stimulera stamceller. Detta kan medföra en lösning för  blodtransfusioner efter naturkatastrofer och i avlägsna områden. Den artificiella substitutet behöver inte kylas, till skillnad från färsk blod och stamceller.

    Stamcellsmetoden har dock sina fördelar. En fördel är att blodet kommer att likna individens egna blodkroppar till högre grad, samt medför en mindre säkerhetsrisk till skillnad från den artificiella metoden.

    Fastän Douay,s resultat är publicerad i den medicinska tidsskriften Blood och innebär ett stort steg framåt inom det medicinska fältet, kan det ta en viss tid innan massproduktionen av konstgjort blod blir en verklighet.


    12 november, 2011



    Molekylära signaler som utlöser hårtillväxt har upptäckts av forskare från Yales Universitet. Forskarna säger att deras studie kan så småningom leda till effektiva behandlingar mot skallighet. De fann hos laboratoriemöss, att signaler från stamceller inuti hudens fettlager som åstadkom hårtillväxt.

    Valerie Horsley, en ledande forskare, säger:

    "Om vi ​​kan få dessa fettceller i huden att kommunicera med de vilande stamcellerna vid  hårsäcksrötterna, kan vi få håret att växa igen."


    Stamcellerna kvarstår  i hårfollikelrötterna hos män med ärftlig skallighet, förklara forskarna . Men de har förlorat förmågan att utlösa hårtillväxt. Även om forskare länge har vetat att dessa stamceller i hårsäcken behövde signaler från huden för att håret ska åter börja växa, var de inte säkra på exakt var dessa signaler härstammade ifrån.

    Horsley och hans team upptäckte att ett lager av fett i hårbottnen krympte när håret dog -detta lager består mest av hudens tjocklek. När håret åter börjar växa, uppstår adipogenes - och då expanderar fettlagret återigen. .

    För att hårtillväxt skulle uppstå i möss, behövdes fett stamceller, fann forskarna. Dessa celler är en typ av stamceller som behövs för att skapa nya fettceller. Man har därtill sett att de är kapabla att producera signalämnet PDGF, en molekyltyp som behövs för att utlösa hårväxt.


    Forskarna försöker nu identifiera andra signaler i fettvävnaden som kan vara viktiga för produktionen av signalämnen som kan vara viktiga för hårväxtreglering . De skulle vilja veta ifall upptäckterna hos mössen också gällde hos människorna.













    Forskare från UCSF har visat att människor som konsumerar en kost med hög proteinhalt och mycket grönsaker uppvisar dramatiska hälsoförbättringar, inklusive ett lägre blodtryck samt viktminskning utan att utöva kraftig motion. I korthet är detta kosten som våra stenåldersförfäder konsumerade för tusentals år sedan och som kallas "Hunter Gathers".

    Dr Tim Vhite, en paleobiologist från Kaliforniens Universitet  säger:

    "Vår biologiska uppsättning är i grunden fortfarande densamma som den vi hade som jägare och samlare för 100.000 år sedan i Afrika."



    Dr White säger att den konstanta fysiska aktiviteten som grottmänniskorna var tvungna att åta sig för att jaga och hitta mat, för att inte tala om styckningen av djuren eller bultandet av spannmålen eller rotfrukterna för att göra dem ätbara, höll dem i passform, magra, muskulösa och aktiva. Deras diet bestod av stora mängder magert kött samt grundläggande grönsaker. Frukter skulle ha funnits i begränsad mängd och att salt, rent socker och stora mängder kolhydrater i kosten ganska omöjligt att få tag på.

    Problemet idag är att vi bara konsumerar vad vi vill och när vi vill, och generellt sett är maten kraftigt bearbetad och innehåller mycket socker och salt i jämförelse med det naturliga som våra förfäder skulle ha konsumerat.


    Forskarna testade denna kost på frivilliga försökspersoner:

    Dr Linda Frasetto, MD. och hennes team valde ut personer som var sjuka på ett eller annat sätt. De fick en diet bestående av magert kött, fisk, färsk frukt och grönsaker.Kosten innehöll bara hälsosamma fetter, såsom de i nötter och frön.

    Frasetto bekräftade resultaten:

    "Allas blodtrycket gick ner. Efter två veckor blev hela gruppens kolesterolvärden samt triglycerider bättre och den genomsnittliga nedgången var 30 poäng ... Det är den typ av sänkning man får genom att ta Statiner i sex månader."


    Robert Lustig, MD. en endokrinolog vid UCSF, sade att folk under dieten upplevde en tillbakagång av sin diabetes som följd, till den punkt att de blev effektivt botade.

    Dr Kim Mulvihill, en reporter från CBS testade kosten själv och läkarna rekommenderade att hon skulle fortsätta med den permanent. Hennes kolesterol, blodtryck samt blodsocker sjönk dramatiskt under några endast några veckor. Efter sju veckor var hon inte längre pre-diabetiker, och genom att kombinera den så kallade Paleo diet med ett viktminskningsprogram gick hon ner 14 kg.

    Robert Lustig, MD. säger:

    "Summan av kardemumman är att vi dödar oss själva ... Vi har 66 miljoner feta vuxna och 20 miljoner överviktiga barn i detta land ... De är inte alla kommer att gå på den paleolitiska kosten."

    Han säger att lösningen är inte att vara extrem, snarare att återgå till grunderna, så att vi låter våra kroppar drivas på rätt bränsle som de var avsedda att bränna:

    "Lågt sockerintag och  ett högt fiberhalt och du har det spikat. Det är något du kan göra och kallas Att ... Äta... Riktig... mat."


    Det enda du inte riktigt kan göra är att vara på Paleo dieten samtidigt som du är vegetarian, eftersom så mycket av kosten kommer från kött och fisk.

    Vad orsakar brännskador?


    Man kan brännas av värme, eld, strålning, solljus, elektricitet, kemikalier eller varm eller kokande vatten. Det finns 3 typer av brännskador:



    • 1:a gradens brännskador:

    Dessa är röda och smärtsamma. Finns lite svullnad. De blir vita när man trycker på den brännskadade huden. Den brännskadade huden kan dras av efter 1-2 dagar. 

    • 2:a gradens brännskador:

    Dessa är tjockare, är väldigt smärtsamma och bildar oftast blåsor på huden. Huden är väldigt röd eller fläckig och kan svullna upp riktigt mycket.

    • 3:e gradens brännskador:

    Denna typ av skada drabbar alla 3 hudlager.  Den brända huden ser vitare ut eller förkolnad. 


    Läkningstid:


    1:a gradens brännskador tar 3-6 dagar att läka
    2:a gradens brännskador tar 2-3 veckor att läka
    3:e gradens brännskador tar vanligtvis väldigt lång tid att läka.

    Behandling:



    Behandlingen beror på vilken typ av brännskada man har.

    Man ska uppsöka en läkare om:

    • 1:a eller 2:a gradens brännskada täcker 5-8 cm i diameter.
    • Brännskadan är i ansiktet, över en stor led (såsom knä eller axel), på händerna, fötterna eller könsorganen.
    • Brännskadan är 3:e gradens, vilket kräver omedelbar medicinsk vård.

    1:a gradens brännskada:


    Blötlägg brännskadan i kallt vatten under minst 5 minuter. Det kalla vattnet hjälper till att minska svullnaden genom att dra bort värme från den skadade huden. Behandla skadan med hudprodukter som skyddar samt helar huden, såsom aloe vera kräm.  Man kan linda in en torr gasbinda löst runt skadan. Detta kommer skydda området och hålla undan luft från den. Ta smärtstillande, såsom panodil, ibuprofen eller ipren mot smärtan. Ibuprofen kommer dessutom hjälpa mot svullnaden. 

    2:a gradens brännskada:


    Blötlägg skadan i kallt vatten under 15 minuter. OM det skadade området är litet, lägg på en ren, våt textil på skadan några få minuter varje dag. Lägg sedan på en antibiotika salva eller någon annan typ av salva utskrivet av din läkare. Täck över skadan med kompresser som hålls på plats med hjälp av en gasbinda eller tejp. Hör med din läkare angående stelkrampsvaccinering. Byt kompresserna varje dag. Tvätta först händerna med tvål och vatten.  Tvätta sedan varsamt skadan och lägg på en antibiotikasalva. Om brännskadan är liten behövs inte kompressen under dagen. Titta varje dag efter infektioner, såsom ökad smärta, rodnad, svullnad eller var. Om du ser något av dessa tecken bör du uppsöka läkare direkt! För att undvika infektion, låt bli att spräcka blåsorna som uppstår. 
    Bränd hud kliar medans den läker. Håll dina naglar korta och rör inte den skadade huden. Huden kommer vara känslig för solljus i upp till ett år, därför bör du applicera solskydd om du vistas ute. 

    3:e gradens brännskada:

    I dessa fall ska du akut söka medicinvård! Ta inte av klädsel om dessa är fastklistrade vid huden. Blötlägg inte och lägg inte på någon salva! Om möjligt håll upp den brännskadade huden över hjärthöjd. Du kan täcka skadan med ett kallt, vått sterilt bandage eller ren klädsel tills du får medicinsk assistans.  


    Finns det något som man inte borde göra vid brännskadebehandling?

    Lägg inte på smör eller olja på skadan. Lägg inte på isvatten direkt på andra eller tredje gradens skada. Om blåsor uppstår, ta inte sönder dem. Dessa saker kan medföra mer hudskador. 

    Vad man behöver veta om elektriska och kemiska brännskador:

    En person som får en elektrisk brännskada (för exempel från en kraftledning) bör uppsöka sjukhus snarast. Elektriska brännskador orsakar oftast allvarlig skada i organ inuti kroppen. Denna skada behöver inte alltid synas utanpå. 

    En kemisk skada bör sköljas rikligt med kallt vatten. Ta av klädsel eller smycken som har det kemiska ämnet på sig. Lägg inte på något på den skadade huden, såsom salva. Detta kan trigga igång en kemisk reaktion som kan förvärra situationen. Du kan linda om skadan med en torr, steril gasbinda eller rena kläder. Om du inte vet vad du bör göra, ring 112 eller uppsök läkare snarast!

    07 november, 2011




    Sammanfattningsvis: Oavsett hur bekväm stolen än må vara leder ett långvarigt sittande till en ökad bröst- och coloncancer risk, samt minskad livslängd.

    En ny studie, presenterad vid den årliga Amerikanska institutets konferens för cancer forskning (AICR) i Washington, D.C., visade att fysisk inaktivitet samt långvarigt sittande bidrog till ca 92. 000 cancrar / år i USA.  Forskaren Christine Friedenreich, en epidemiolog vid Alberta Health Services i Calgary, Kanada, pekade på att fastän det har varit länge känt att fysisk aktivitet hjälper till att bekämpa kroniska sjukdomar såsom cancer, hjärtsjukdom och diabetes, belyser studien hur pass viktig fysisk motion är. Hon sade, “ detta ger oss en idé att cancer kan motverkas genom att folk håller sig mer aktiva”.

    För analysen, granskade Friedenreich över 200 cancer studier från hela världen. Fynden visade på att regelbunden motion sänker risken att insjukna i bröst och coloncancer med 25-30% samt att för mycket sittande leder till 49 000 bröstcancerfall samt 43 000 coloncancerfall årligen. Studien visade därtill att regelbunden fysisk motion  minskar risken att insjukna lungcancer (37 200 fall), prostata cancer (30 600 fall), livmodercancer (12 000 fall) och äggstockscancer (1 800 fall).  Friedenreich sade dessutom att “ju mer fysisk motion man utför desto lägre risk att insjukna i dessa cancrar” I nuläget studerar forskarna orsaken bakom motionens påverkan på cancerutveckling.
    Subscribe to RSS Feed Follow me on Twitter!