25 mars, 2010





Det finns många olika rörelsesjukdomar där alla inte har en behandling. Vissa går i släkt

Några exempel är:

Tardive dykinesi = sen påkommen dyskinesi

Dystoni = ofrivillig rörelse som smärtar, mer stel till sättet.

Tourette’s syndrom = neuropsykiatriska sjukdom. Antingen så dominerar den psykiska eller fysiska komponenten. Användning av de fula orden förekommer, dock ej så vanligt.

Hemiballismus = halvsidig kroppsrörelse, efter ex en lakunär stroke.

Myoclonus = förknippas med epilepsi. Uppstår när man gifter sig med nära släktingar. De kan få anfall som kan hålla sig länge. Man kan tom rycka medans man är medvetslös.

Basala ganglier.

Subtantia Nigra

Det är en hjärnsubstans som är lokaliserad mesencefalon (mitthjärnan) som spelar en viktig roll i belöning, beroende & rörelse. Substantia Nigra är latin för “svart substans”, den kallas så för att vissa delar är mörkare än närliggande areor pga höga nivåer av melanin i dopaminerga neuron . Substantia Nigra är en del av de basala ganglierna. De andra delarna av de basala ganglierna inkluderar striatum (caudate nukleus, putamen och nucleus accumbens), globus pallidus och subthalamicus nucleus.

Parkinson’s sjukdom orsakas pga degenerering av de dopaminerga neuroner i substantia nigra pars compacta. Parkinson plus innebär att det påbörjas uppe i striatum istället.


Substantia Nigra består av 2 delar med väldigt olika förbindelser och funktioner, pars compacta & pars reticulata.

Pars compacta verkar mest som en input till de  basala ganglierna, den förser striatum med dopamin.

Pars Reticulata, verkar åt andra sidan som en output, förmedlar signaler från de basala ganglierna till ett flertal hjärnstrukturer.

Man kan operera i STN (nukleus subthalamicus). Det man gör är att man lägger små fina elektroder och stimulerar området. Detta kallas deep brain stimulation. Tremorn kan då upphöra och patienten kan bli helt symtomfri under flera år. Mekanismen bakom detta är lite av ett mysterium, dock är det utan tvekan en av de billigaste långsiktiga behandlingarna.


Dystonia



 

A syndrome of sustained muscle contraction, frequently causing twistling and repetitive movements or abnormal postures, vilket ger upphov till smärta.

Vanligaste formen = torticollis (som  är mer än nackspärr), dock så har oftast dessa haft nackspärr tidigare. Huvudet åker åt ena hållet. Har möjlighet ökat i incidens med tiden.

Nu behandlar man med toxinet botulinum. . Görs var tredje månad pga avtagande effekt. Det är ett toxin som blockerar acetylinkolin receptorer. Kan användas också mot handsvett. Hos barn med spetsfot används toxinet istället för ortopediska ingrepp. Man kan tom spruta mot ex whiplashskador, migrän mm.

Huntingtons sjukdom



Den är en genetisk sjukdom där det har uppstått ett fel på kromosom 4, vilket ger ett ett felveckat protein som heter huntingtin.

Detta leder till atrofi i striatum vilket leder till demens och chorea. De koreatiska rörelserna kan minska genom att ge neuroleptika som minskar på dopaminet, för att det gäller att få ner dopaminet i detta fall. Man kan också ge atypiska DA-agonister, vilket funkar även om det låter konstigt.

Det är svårare att behandla demenskomponenten och det är oftast den som gör att patienten måste omhändertas till slut.

Sjukdomen är autosomal dominant, vilket innebär att barnen har 50% chans att insjukna om en av föräldrarna har sjukdomen.

Anlaget är lite speciellt, det som händer är att nukleinsyrorna hakar upp sig med repetition av nukleinsyresekvens cag cag cag cag cag. Om man har få repetitioner så kan man vara anlagsbärare men med mer repetitioner så manifesteras sjukdomen.
Tack vare det här så kan man göra en analytisk analys i både diagnostiskt syfte samt för att kolla hela släkten för att se vilka som kommer att drabbas. Detta ger såklart en etisk diskussion.

Man tror att sjukdomen började i västra Europa och sedan spreds vidare i världen.

Parkinsons sjukdom


Patienten blir framåtlutat, har vilotremor, svårt att få igång en rörelse och rigididet. Detta uppstår pga det dopaminerga systemet sviktar.

I substantia nigra finns det melanin haltiga celler som degenererar & förlorar sina pigmenterade kärnor. Tungmetaller, ffa järn dras till melaninet vilket ger en fenton reaktion som leder till oxidativ stress i cellerna.

Man har dock sett på senare tid att det finns mkt sk försymtom som inte är motoriska.
Braak – 2002, har visat att de motoriska symtomen uppstår vid stadium 4 vid parkinson’s sjukdom.



Stadium 1 börjar nere i hjärnstammen, det är där den degenerativa processen börjar. Detta märks genom att den olfactoriska kortex och patientens luktförmåga blir nedsatt eller helt borta. Detta sker dock ej alltid.

Stadium 2 drabbar pons. Patienten får då svårt att hålla blodtrycket uppe. Svimmar då och så. Noradrenalin är transmittorsubstansen som sviktar i locus coeruleus.

Stadium 3 drabbar det limbiska systemet och ger ångest, oro och depressivitet. I det här här fallet är det serotonin som är neurotransmittorn som sviktar.

Stadium 4  drabbar substantia nigra och dopaminet som jag skrev innan.

Stadium 5 & 6 drabbar kortex och ger parkinson demens. Alla patienter får dock ej denna demens.

Man brukar vänta till stadium 4 innan man sätter igång parkinson behandling, för att man kan inte behandla parkinson på indikation av nedsatt luktförmåga.


 

Nigrostriatala systemet går från substantia nigra mot striatum.
Mesolimbiska systemet går från tegmentum mot amygdala och striatum.
Mesokorikala  systemet går från tegmentum mot frontalkortex och det är den här som ger den kognitiva defekten.


Teorier bakom sjukdomens uppkomst

1.   Tungmetaller påverkar melanincellerna. Järn kombineras med neuromelanin & tas upp i cellen och ger ox-stress.

2. Enzymet MAO leder till nedbrytning av  MPDP --> MPP = mkt toxiskt och påverkar mitokondrierna vilket gör att cellfuntionen avtar. 

Finns inom jordbruket ett gift som är MPDP och alla människor får i sig detta pga alla äter bröd. Dock ej i stora mängder.

3. Försämrad ubiquitin-proteasom nedbrytning vilket leder till ansamling samt aggregation av felveckade proteiner i hjärnan. Man har tom sett att vissa parkinson patienter tenderar att ha mer el mindre alzheimer-lika symtom. Släktskapet mellan dessa två sjukdomar går lite ihop. Detta är parkinsonism och påminner ej om parkinsons sjukdom. För diagnostik av denna typ kan man ta biopsi från rektalslemhinnan, för att man kan hitta dem där också.

Wilsons sjukdom

Kopparinlagring i bla. lever & hjärnan. Man kan få parkinsonliknande syntom. Fås vid för låg ceruloplasmin. Typiskt är att man kan se kopparinlagring i iris, kayser fleischer rings.

Behandling med kopparfattig diet, ej  skaldjur & ge medicin så det sköljs ut snabbare.


Icke motoriska symtom hos parkinson patienter:
Automoma symtom: får springa ofta till toa för urinkastning, trög avföring, ortostatism, eraktil dysfunktion.

Noradrenalin – serotonin banorna och deras relation till Parkinsons sjukdom
De flesta cellkroppar för de noradrenerga (NE) banorna ligger i hjärnstammen i ett område som kallas för locus coeruleus. Det här är huvudkontoret för de flesta viktiga noradrenerga banorna som medierar  beteende och andra funktioner såsom kognition, humör, känslor och rörelser.

Malfunktion av locus coeruleus anses ligga bakom de störningar som innefattar humör och kognition såsom depression, ångest och uppmärksamhetsstörningar samt informationsbearbetning.

Frontallobsskador ger ett gott humör, kan bli maniska. De kan bli aggresiva om de inte får som de vill.

De noradrenerga projektionerna från locus coeruleus till cerebellum kan mediera tremorn och dess påverkan på cardiovasculära centra kontrollerar blodtrycket.

I hjärnstammen påverkar locus coeruleus (NE) serotonerga cellkroppar i nukleus raphe och accelererar serotonin utsläpp.  Det finns också en annan noradrenerg bana som slutar i kortex och där interagerar med serotonin axon terminaler som bromsar serotonin utsläppet.

Serotonerga projektioner från nuklus raphe till frontala kortex är viktiga för humör regleringen.

Serotonerga projektioner från nukleus raphe till basala ganglia kan hjälpa vid kontroll av rörelser.

Behandling av Parkinsons sjukdom
Som behandling ger man L-DOPA med dekarboxylas inhibitor, för att inte det ska ge en perifer omvandling till dopamin. L-Dopa kan dock penetrera blodhjärnbarriären som inte dekarbolyxas inhibitorn kan och väl inne omvandlas den till dopamin.


Deep brain stimulation

Målet = nukleus subthalamicus. Patienten är då vakna så att man kan prata med dem och kan lyfta på armen osv.
Det är inte stora områden att leka i.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Subscribe to RSS Feed Follow me on Twitter!