Introduktion till Yrkes- & Miljömedicin

Föreläsning av UF, den 23/11- 09

Exempel på Kemiska & Fysiska agens som individer kan exponeras för:

Bildskärm	Tobaksrök	Andra Kemikalier
Buller	Metalldamm	Mineralolja
Dieselavgaser	Bensinavgaser	Lösningsmedel
Damm	Metallrök	Stendamm

Träddamm

 

Kemikalier

 

Metallförgiftningar

• Bly – En av de värre klassikerna

- Ingriper i SH-grupperna

- Ger ofta anemi & störningar i hemesyntesen

- Ger mentala störningar; den kognitiva förmågan försämras

- Man får en blykolik vid stor exponering

- De som jobbar med att göra kristallglas exponeras mycket

- I batterifabriker kan man också exponeras mycket

- Detta är en mycket viktig metall

• Kvicksilver – Man menar då metylkvicksilver

- Nervgift

- Symtom är minskad koordinering – jmf med en alkoholpåverkad individ

- Fiskare brukar få i sig en större mängd pga. det finns mycket i fisk

- Finns också i avloppsrör i tandläkarmottagningar, därför är rörmokare som jobbar i dessa miljöer utsatta.

- Annars är denna exponering sälsynt

• Kadmium

- Kadmiumförbud i Sverige

- Lödfabriker använde kadmium

- Njurskada vi läggradig men långvarig exponering –> ger tubulära skador –> kan ej absorbera primärurinen och läcker ut kalcium –> osteoporos

- Vid högexponering på korttid så får man lungödem

- Ju lägre järnnivåer man har i kroppen så mer absorberar man kadmuim –> därför absorberar kvinnor mer kadmium

• Krom

- Ger mest hudallergier

- Kan i vissa sällsynta fall ge upphov till cancer

- krom brukar läggas på järn så att denne inte rostar

• Mangat

- Ger Parkinson liknande   symtom – kallas manganism

- Används för att göra järn segt

- Folk som tillverkar snökedjor exponeras

• Tallium

- Finns mycket vid soptippar

• Nickel

-Används som krom

- De som svetsar rostfritt material exponeras

- Ger nickeleksem

- Kan ge allergisk astma – men detta är dock sällsynt

• Zink & Koppar

- zink är ofarligt, kan läggas på huden

- Om man dock andas in zinkrök, vid ex svetsning så att järnet inte skall rosta  så kan man få en sk zinkfrossa—> = en influensa symtom med hög feber och frossa som går över dagen därpå

- Kopparrök ger likadan frossa

• Vanadin

- sot (sotare var förr i tiden väldigt exponerade)

- ger astma

• Platina

- Vit guld i smycken

- Används i bilars katalysatorer

- Ger luftvägsallergier

• Arsenik

- Detta är en halvmetall

- Och är ett medel mot mögel, man lägger det på träd

 

Pneumokonioser (ämnen som ger upphov till lungfibros)

• Silikos

- Finns i gruvor (nu finns de i luftrengörare)

- Uppstår när man slipar och kapar naturstensplattor samt cementplattor

- Dödlig – pats kvävs pga lungfibrosen

- Stort problem internationellt

• Asbest

- Föreligger asbestförbud i Sverige

- Finns dock mycket asbest i samhället pga tidigare användning

- Ger upphov till lungcancer

- Förr använde man detta ämne i bilbromsar & därför drabbades bilmekaniker

Yrkesbetingade Immunologiska Förändringar

• Allergisk alveolit

-Uppstår vid mögelexponering

- Och när man eldar pellets

- ger influensa liknande symtom såsom feber, frossa, muskelvärk och tryck över bröstet

- Går över efter något dygn men återkommer då och då

- Detta är en farlig sjukdom –> om man får över 10 akuta anfall så har man en ökad risk att få lungfibros

- Man bör byta yrke/situation för att undvika exponering

- Det räcker att man exponeras för väldigt små mängder för att påverkas

- Man kan hitta antikroppar mot mögel i blodet –> diagnostikst

• ODTS – Organic Toxic Dust Fever Syndrome

- Alla kan få det utan att vara allergiker

- Har en toxisk effekt

- Symtomen liknar allergisk alveolitens, dock så krävs det en högre koncentration av mögelsporer

- Stor exponering vid sågverk i Sverige

- Man kan inte hitta antikroppar vid ODTS

- Behandling som tidigare – ta bort exponeringen

Retande gaser

Dessa ger en inflammatorisk reaktion som leder till kontriktion av luftvägarna –> patienten kvävs till döds

Vid RADS – Reactive Airway Dysfunction Syndrome så föreligger längre nivåer av den retande gasen, patienten kan då få kronisk astma

• Ammoniak och Svaveldioxid
• Klorgas – finns i rengringsmedel och leder till astma
• Nitrösa gaser – vid blandning av saltsyra och cellulosa (ex spiller saltsyra & torkar detta med papper)

Kvävande gaser

• Kolmonoxid (HB kan då inte transportera syre)
• Svavelväte

- Uppstår när biologiskt material ruttnar

- Binder andningsenzymer och patienten kvävs till döds

- Man dör då på några min och därför kan flera dö på kort tid

• Cyanväte (finns mest i USA)
• Koldioxid

- Om koncentrationen blir väldigt hög så tränger den bort syret

Lösningsmedelsskador

- kommer att tas upp vid ett senare tillfälle enligt föreläsaren

Joniserad strålning

- patienter dör pga tumöruppkomst

- Förr drabbades röntgenläkarna mycket, de fick sk leftemi = tumörer som uppstår vid en långvarig låggradig exponering. Risken är borta nu

Icke joniserad strålning

- Uppstår vid ex användning av mobiltelefoni

- studier har visat en 20-35% ökad risk för hjärntumörer hos de som talar mycket och håller mobilen mot skallen

- normalt insjuknar 10/ 100 000, med mobilanvändningen har siffran ökat till 12/ 100 000

Cancerogena Ämnen

- Finns många olika

- Ex Bensidin –> man får inte hantera detta medel; ger upphov till enväldigt hög cancerrisk

- bensen som förr fanns i bensin

- Trädamm, spec från lövträ är cancerframkallande

Bekämpningsmedel

- Dessa är relativt ofarliga i Sverige (man kan praktiskt taget dricka dem enligt föreläsaren – tvivlar dock på det =))

- kan ge mjukdelssarkom samt maligna lymfom –> man har några ggr ökad risk vid exponering av phenoxysyrorna

Sjukdomar i perifera nervsystemet

• Vibrationsskador (vid 100 till flera 1000 Hz)

- ger störningar i ex känselnerverna i händerna som kan vara bestående. Patienten känner då domningar, stickningar osv.

- kan drabba kärl – patienten får vita fingrar och är innan dess väldigt köldkänslig

- kan få karpaltunnelsyndrom vid användning av handhållna vibrerade  verktyg

- Vid helkroppsvibrationer så kan man få ont i ryggen

Plasthantering – Hälsorisker

- Ger nästtäppa och en ökad astma risk

- En stor exponering uppträder vid tillverkning av platsdetaljer från pellets. Polyeten, polypropulen osv ger upphov till en plaströk och om man andas in denna länge och mycket så kan man få en inflammation i övre luftorganen

Hygieniska Gränsvärden

- Dessa är en kompromiss mellan hälsa & ekonomi

- De skiljer dig därför mellan olika länder

- Är således ej ett mått på farlig/ofarlighet

- Man kan bli sjuk fastän man exponerats under gränsvärdet

- fastställs av gränsvärdeskomitté

- Ex lösningsmedel, i Sverige tycker man att det föreligger en ökad risk för hjärnskador vid exponering medans i England så tror man inte det. Därför har man mycket högre gränsvärden i England än vad man har i Sverige

Ergonomi

- Värst drabbas de men extrem stress, som arbetar övertid, har chefspositioner och serviceyrken samt de inom industriarbeten

- Om man ex sitter mycket framför datorn kan man få ont i nacken

- Andra arbetssjukdomar kan vara:

--> Belastningsfaktorer; Oftast nacke, axlar & rygg

--> Kemiska skador

--> Organisatoriska/ sociala –> underskatta inte koppling mellan själ och kropp, dessa har ökat mycket

- Med ökad ålder löper man en ökad risk att drabbas av arbetsskada

- Branscher med risk

lägst – bankfolket

ganska liten risk – sjukvårdspersonal

högst risk – gruvarbetare

- Godkända/icke godkända anmälan ändras hela tiden

1992 – 70% av fallen godkändes 2009 – endast 30% av fallen godkändes av försäkringskassan