22 juni, 2011

 

Antibakteriellt spektrum:

 

- Samma som för bensylpenicillin (se inlägget bensylpenicillin)

- Undantag enterokocker – helt resistenta

- H. influenzae – intermediärt resistenta

- Pneumokocker med nedsatt Pc-känslighet går ej att behandla med oralt penicillin

 

Farmakokinetik:

 

- syrastabilt

- absorberas till 50%

- absorption försämras vid samtida intag av föda

- proteinbindning 80%

- halveringstid 30 min

- eliminering via njurarna, både via glomerulär filtration & tubulär sekretion

 

Användningsområden:

 

- Föstahandsmedlet vid ÖLI, tonsillit, mediaotit, purulent sinuit.

- Förstahandsmedel vid misstänkt pneumokockpneumoni

- Infektioner orsakade av streptokocker Grp A, ex erysipelas

- Kan ges till gravida och ammande

 

Dosering:

 

- Initialt 3 ggr / dygn sedan 2 ggr/ dygn

- Svårare infektioner, alltid tredosering (ex erysipelas, pneumokockpneumoni)

- Dosering, se FASS

 

 

Biverkningar:

 

- Samma som för bensylpenicillin

- Illamående

-Kräkningar

- Diarréer, ej vanligt

 

 

Antibakteriellt spektrum:

 

- Streptococcus pyogenes grupp A

- alfa – streptokocker

- Streptococcus pneumoniae

- Neisseria Meningitis

- Haemophilus influenzae (ej betalaktamas producerande, ca 12%)

- Borrelia burgdorferi

- Corynebacterium difteriae

- Clostridum species (spp.)

- Peptostreptokocker

 

Resistens:

 

Pneumokocker:

- >30% resistens i Spanien, Portugal & vissa Öststatsländer.

- 5% resistens i Sverige, skåne 12%

- Kan dock använda högdos bensylpenicillin vid pneumokockinfektioner, undantag för meningiter

 

 

Farmakokinetik:

- Proteinbindning  ca 65%

- Halveringstid ca 50 min.

- Elimineras via njurarna både via glomerulär filtration & tubulär sekretion.

- Inom 6 timmar har 70% utsöndrats i aktiv form i urinen.

- Resten inaktiveras i levern till penicillioyl syra.

- Vid purulent meningit återfinns ca 10-30% av serumkonc i cerebrospinala vätskan.

 

Användningsområden:

- Förstahandsmedlet vid samhällsförvärvat pneumoni

- Svårare streptokockinfektioner

- Neuroborrelios, ett av alternativen

- Kan ges till gravida och ammande utan risk

 

Dosering:

Vikt 70 kg:

- 1g x 3 i.v.

- (T< MIC ca 75%)

 

Vikt > 80 kg:

- 3g x 3 i.v.

- Vid misstänkt infektion med pc-nedsatta pneumokocker (undantag meningit)

-Kräver normal njurfunktion

 

Endokardit:

- 3g x 4 i.v.

 

Anuriska patienter:

Förlängning av halveringstid till 3 timmar

 

 

Biverkningar:

 

- Överkänslighetsreaktioner

- Typ 1 allergi, IgE-medierat

- Nässelutslag, urtikaria (vanligast)

- Anafylaktisk chock

- Quinke ödem

- Läkemedelsexantem, makupapulösa utslag med/utan klåda

 

Vid tidigare typ 1 reaktion på penicillin:

- Ej använda betalaktam

-Undantag monobaktam (ger ej korsallergi)

 

Utslag utan klåda:

- fortsätt penicillinbehandlingen

-penicillin kan ges igen

 

Utslag med klåda

- seponering av penicillin

- undvik penicillin i framtiden

Uppdelas i:

 

Penicilliner

Cefalosporiner

Monobaktamer

Karbapenemer.

 

 

Verkningsmekanism

resist1

 

- Har en betalaktamring

- Binder PBP, penicillinbindande proteiner (enzymer som bakterier använder sig av för att bilda sin cellvägg)

- Hämmar syntesen av peptidoglykan i bakteriella cellväggen

- De flesta betalaktamantibiotika har en bateriecid effekt, dvs dödar 99,9% av bakterierna in vitro inom 24 timmar.

 

I en bakteriecellvägg finns det olika sorters PBP , varav de 4 första är viktiga för bildande av cellväggen (PBP1a, 1b, 2 och 3) Olika antibiotika binder med olika affinitet till olika PBP.

 

Imipenem:

- ffa  PBP 1a & 1b

- ger sfäroblaster

- snabb lysering

 

Mecillinam:

- ffa PBP 2

- långsam avdödning

 

Ceftazidim :

- ffa PBP 3

- filament bildning

Resistenutveckling

Resistensen mot betalaktam antibiotika uppstår på 3 olika sätt:

 

1. Produktion av betalaktamas som bryter ner betalaktamringen

 

2. Modifikation av cellväggens yttre membranproteiner (OMP, poriner). Förekomst av dessa leder till svårigheter för antibiotikan att penetrera in i bakterien. Om bara denna resistensfaktor förekommer så ger det en låggradig resistens.

 

3. Förändringar av de penicillinbindande proteinerna (PBP).  Mutationen minskar affiniteten.

 

Metoderna för resistensbestämning har 2 olika ambitionsnivåer:

 

1. Högre nivån = Bestämning av minsta hämmande koncentration (MIC)

 

 

mic

 

Metod:

Bakterien odlas på ett medium med stigande konc av aktuellt antibiotika.

Material och tidskrävande

 

2. Lägre nivån = E-testen samt lappmetoden.

 

Metod:

Etest_Easytouse-1

 

E-test:

En remsa med en gradient placeras på den inokulerade odlingsplattan. Växten hämmas vid en viss antibiotikakonc. Kan Direkt avläsas på remsan.

 

 

img0

 

Lappmetoden:

 

Konfettistora lappar impregneras med olika antibiotika och läggs på en inokulerad  medium. Bakterieväxten hämmas runt de lappar som innehåller verksam antibiotika. Hämningszonens storlek blir ett grovt mått på bakteriens känslighet.

 

Indelning av bakteriernas känslighet:

 

Görs av praktiska skäl.

 

Tregradig skala,

S = känslig. Förväntas svara på behandling med gängse dosering

I = Inderterminant. Behandlingseffekten är osäker

R = Resistent. Ingen behandlingseffekt

 

 

Andra metoder för resistensbestämning:

 

Man använder i vissa fall en biokemisk reaktionsmetod eller en molekylärgenetiskt test.

 

Biokemisk reaktionsmetod:

 

Används för påvisandet av betalaktamasproduktion ex. hos H. Influenzae.

 

Molekylärgenetiskt test:

 

För påvisandet av ex resistensgenen, mecA hos meticillinresistenta S. Aureus.

 

 

Testantibiotika:

 

man väljer ut representanter av antibiotika för olika grupper för att inte uppsättningen ska bli orimligt stor.

 

Betalaktamantibiotika:

 

Ett medel är representant för varje grupp betalaktamer. Ju allvarligare infektionen är, desto fler antibiotika testas.

 

- Penicillin G

- Ampicillin = peroralt cefalosporin

- Ett eller ett par parenterala cefalosporiner

- Ett karbapenem

 

Makrolider:

 

Erytromycin utgör representanten

 

Tetracykliner:

 

Doxycyklin utgör representanten.

Alla medel inom denna grupp har likartad antibakteriell effekt.

 

Aminoglykosider:

 

Vilket medel som helst.

Viktigaste målbakterierna = enterobakterier samt aeroba G- stavar: 100% känsliga.

immuno

 

Tar med endast de undersökningar som finns vid de flesta svenska laboratorier.

 

Stafylococcus Aureus:

 

Antikroppstester mot alfa-hemolysin och teikonsyra

Använder: ASTA (antistafylokocklysintest) och ElISA

 

Endast liten nytta av dessa tester i klinisk verksamhet

 

Grupp A streptokocker, (GAS):

 

Antikroppstester mot streptolysin O (ASO) och deoxyribonukleas (ADNas)

 

Också liten nytta kliniskt, pga odling av GAS har hög sensitivitet och specificitet.

 

ASO:

- Positivt en vecka efter sjukdomsdebut

- Maximala titrar efter 3-4 veckor

- Normalisering inom några månader

- Svagt antikroppssvar vid hudinfektioner

 

ADNas:

- Antikroppsbildning även vid hudinfektioner

- Blir positivt några dagar senare än ASO

 

Home-pipette-and-plate

 

Salmonella typhi och S. Paratyphi:

 

Ger tyfoid- resp paratyfoidfeber

 

Penetrerar tarmslemhinnan och ger ett antikroppssvar

 

Serologi görs som komplement till faecesodling

 

Salmonellas Lipopolysackarid har kolhydratantigener; A-E

 

- Salmonella typhi = grupp D

- Salmonella paratyphi = grupp B

 

Widal’s test och ELISA

 

- titerstegring  7-10 dagar efter sjukdomsdebut

 

Yersinia enterocolitica:

 

G- tarmbakterie

Ger enterit med feber

Ibland också hud- och ledmanifestationer

 

Tester:

- Agglutinationstest och ELISA

- Bra komplement till odling

- Titerstegring 7 dagar efter sjukdomsdebut

 

Trypan

 

Treponema palludum (syfilis)

 

Kan endast odlas på levande djur

Laboratoriediagnostiken bygger ffa på serologi

 

Specifikt test:

Treponema Pallidum partikelagglutination (TPPA)

hög sens och spec

 

Ospecifikt Screeningsserologi:

RPR, VDRL, Wassermann’s test

Påvisning av antikroppar mot värdegna ämnen som läcker från cellen vid infektionsskada

 

Förekommer vid syfilis, men också vid:

 

- autoimmuna sjukdomar, SLE

-Levercirros

-Malaria

- Normal graviditet

 

Mycoplasma pneumoniae

 

Vanlig orsak till pneumoni

Odling = omständlig och tidskrävande

Diagnostiken baseras på serologi

 

Komplementbindningsreaktions (KB) test:

 

- Standarsmetod

- Favoriserar IgM antikroppar

- Första prov bör tas så tidigt so möjligt i sjukdomsförloppet

- Andra prov 7-10 dagar senare, för att upptäcka en antikroppsutveckling

- Fyrfaldig titerstegring mellan proven eller hög titer i enstaka prov = bekräftande

- Antikropparna försvinner inom 6 månader

 

mykoplasmainfektion ger upphov till köldagglutininer i serum

- Klumpar ihop erytrocyter vid temp under 37 grader

- Blir positivt redan under de första sjukdomsdagarna

- Kan göras bedside, 1 ml blod i ett rör med antikoagulantium. Ställs sedan i kylskåp. Efter några min ses för blotta ögat blodkroppsagglutination, försvinner vid uppvärmning.

 

article-page-main_ehow_images_a06_52_sb_serology-800x800

 

Chlamydia:

 

Chlamydia psittaci:

 

- Orsakar psittacos / ornitos

- Atypisk pneumoni som sprids med fåglar

- Ej lätt att odla

- Ger ett tydligt antikroppssvar

 

KB eller ELISA

- Preparation av lipopolysackarid som antigen

- Korsreagerar med lipopolysackarid från Chlamydia Pneumoniae

 

Chlamydia Pneumoniae

 

- Ger nedre luftvägsinfektion

- Sprids mellan människor

- Skilja mellan C. Psittavi och C. Pneumonia används specifikt agglutinationstest

- Svar relativ sent i förloppet, 6-8 veckor efter sjukdomsdebut

- Påvisas i luftvägssekret med hjälp av ELISA, immunofluorescens och PCR

 

Chlamydia trachomatis

 

- Ger upphov till urogenital infektion

- Enkel odlingsteknik är utvecklad

- Ger ett svagt antikroppssvar och df är serologi till liten nytta

 

 

Borrelios:

 

- Långsam antikroppsutvecklin, kan ta upp till 8 veckor.

- Serolgiska testernas användningsområden är vid neuroborrelios och acrodermatit.

- Analyserar förekomst av IgM och IgG antikroppar med ELISA teknik.

- IgG kan persistera i åratal

- Jämförelse av antikroppsnivån i blod och cerebrospinalvätskan vid misstanke om neuroborrelios

21 juni, 2011

image

Kvinnor som överlevt bröstcancer och som röker, dricker alkohol och är överviktiga löper ökad risk att drabbas av cancer i det andra, tidigare friska, bröstet; detta enligt en studie som presenteras i Journal of Clinical Oncology.

Författarna har tittat på 365 kvinnor drabbade av östrogenreceptorpositiv (ER+) invasiv bröstcancer. Dessa överlevde sin malignitet men drabbades sedan av en ny primärtumör i det andra bröstet.

De jämförde dessa med 726 kvinnor med samma form av bröstcancer men som inte drabbats av cancer i det andra bröstet.

Författarna har hittat en korrelation mellan högt BMI och återinsjuknande.

Resultaten indikerar att kvinnor med ett BMI över 30 löper i storleksordningen 40 procent högre risk att drabbas av cancer i det andra bröstet än kvinnor som har ett BMI under 25.

Liknande samband noterades även för alkohol och rökning.

Kvinnor som drack minst sju enheter (drinks) alkohol per vecka löpte nästan dubbelt så hög risk att återinsjukna som kvinnor som avstod helt från alkohol.

Rökare löpte fördubblad risk jämfört med kvinnor som aldrig rökt.

Författarna konstaterar att rökstopp, avhållsamhet från alkohol och viktkontroll tycks förbättra oddsen för att undvika återinsjuknande i bröstcancer.


Forskare rapporterar att cigarrettrökning ger upphov till genetiska skador inom minuter - inte år, efter inhalation. Därför varnar de skarpt till de individer som är frestade att börja röka.

Deras studie, den första mänskliga rapporten som studerar hur vissa substanser i tobak orsakar DNA skada länkad till cancer, är publicerad i Chemical Research in Toxicology.

Forskarna varnar att lungcancer tar ca 3000 liv per dag!, till största delen pga rökning. Tobaksrökning är också relaterad till minst ytterligare 18 andra typer av cancer. Forskningen har visat att det är de farliga ämnen, PAH (polycyclic aromatic hydrocarbons), som är bovarna bakom lungcancern. Ända tills nyligen har man dock inte vetat detaljerat hur dessa PAH ger upphov till DNA skada hos människor.

Forskarna märkte PAH i cigaretterna och studerade dess öde hos 12 frivilliga rökare. De upptäckte att den märkta PAH snabbt bildade en toxisk substans i blodet som man vet skadar DNA:t och ger upphov till mutationer som kan bilda cancer. Rökarna utvecklade maximum nivåer av substansen inom en tidsram som tom överraskade forskarna: Endast 15-30 minuter efter rökningen. Forskarna säger att denna effekt är så snabb att den kan jämställas med att injicera ämnet direkt till blodflödet.
“Denna studie är unik” skriver Hecht, en internationell erkänd expert på cancer orkande substanser i tobak. “ Det är den första som studerar mänsklig metabolism av PAH efter inhalation av cigarettrökning, utan inblandning av andra exponeringskällor såsom miljögifter eller kost.
Resultatet av denna forskning bör utgöra ett stark varning till de som röker eller vill påbörja rökning.

20 juni, 2011

 

 

Gömd inuti den röda blodcellen, undgår malariaparasiten immunförsvaret och upptar näring genom att spjälka hemoglobin. Parasiten måste dock få i sig ytterligare näringsämnen från blodflödet via små porer i cellmembranet. Nu har forskare hittat de gener som malariaparasiterna använder för att bilda dessa porer.

 

Trots omfattande försök att kontrollera malariainfektionerna dödar sjukdomen mer än 700 000 människor årligen, främst barn. Forskarna har dock nu upptäckt  den genetiska aspekten av malaria parasitens biologi, vilket har öppnat upp nya möjligheter för bildandet av antimalaria läkemedel.

 

Den huvudsakliga poren på de parasitinfekterade cellerna är en jonkanal som heter PSAC (plasmodial surface anion channel).  Jonkanaler är porbildande proteiner som tillåter flöde av kalcium, natrium och andra partiklar in eller ut ur cellen.

 

Forskarna har länge vetat att malariainfekterade celler har ett ökat näringsupptag än icke infekterade celler, antagligen för att stödja parasitöverlevnad och tillväxt. Det var dock debatterat ifall parasiten använde mänskliga kanaler eller dess egna proteiner för att bilda dessa kanaler.

 

Nu har forskare hittat parasitgener på kromosom 3 som kodar för PSAC proteinet. Dessa gener ser inte ut som andra jonkanalgener och finns i alla malariatyper.  Denna upptäckt har öppnat upp möjligheter att bilda målspecifika  läkemedel mot dessa kanaler. Forskare har redan upptäckt att PSAC inhibitorer dödar malariaparasiter.

12 juni, 2011

Etiologi

 

  • Karakteriseras av tonsillit och exantem
  • Orsakas av betahemolyserande streptokocker grp A
  • Droppsmitta
  • Förekommer ofta hos symtomfria barn
  • Smittsamhet upphör inom 3-4 dygn efter insatt antibiotika
  • Högst incidens hos 5-10 åringar
  • Spädbarn drabbas inte

 

Klinik

 

  • Inkubationstid 2-4 dagar
  • Akut insjuknande

-feber

- uttalade svalgsmärtor

- allmänpåverkan

- bukbesvär med kräkningar

- exantem.

 

  • Dag 2 – exantem

- startar runt bål el genitalia och sprider sig sedan över kroppen

- rött

- papulöst

- småprickigt, 1-2 mm

-  fria handflator, fotsulor samt området kring munnen.

 

  • Munhåla och svalg

 

- intensiv inflammation.

- klarröd färg.

- förstoring & beläggningar på tonsillerna

- ibland petekier

-tungan gulvit beläggning i början, sedan glatt och röd (smultrontunga)

- ömmande halskörtlar under käkvinklarna

- hud fjällning efter några veckor, generell men tydligast på tår, fingrar, handflator och fotsulor

 

Labb

  • Leukocytos, övervikt på neutrofiler
  • Odling
  • Snabbstrep

 

 

Differentialdiagnoser

Dessa ger klinisk liknande bilder:

  • Mononukleos
  • Virusinfektioner (oftast saknas dock den dem starka rodnaden)
  • Infektion med Arcanobacterium haemolyticum
  • Akut HIV infektion

 

Komplikationer

  • Peritonsillit med abscessbildning (halsböld) eller retropharyngeal abscess

- halvsidiga halssmärtor

- sväljningssvårigheter

- svårigheter att gapa

- punktion och incision av abscessen krävs

 

  • Halslymfadenit

- kan förekomma med smältning

- ibland utan tecken till streptokockinfektion

 

  • Synovit
  • Glomerulonefrit

- vanligen godartad

-album och hematuri

-hypertension

-ödem

-normaliseras inom några veckor

 

  • Reumatisk feber

- feber

- artritsymtom

- hjärtpåverkan (myo-eller perikardit)

- läker i de flesta fall, risk dock för bestående klaffskador

 

Behandling

 

  • Penicillin, 10 dagar

 

  • Vid penicillinallergi:

- Erytromycin

-Cefalosporiner

-Klindamycin

 

  • Recidiv:

- Cefalosporin

- Klindamycin

 

  • Uppfölning behövs ej

 

  • Reumatisk feber komplikation

- Salicylat, höga doser

-Kortikosteroider

- Penicillin

Subscribe to RSS Feed Follow me on Twitter!