27 mars, 2009

Kvicksilver

Exponering: Framförallt från kosten, speciellt insjöfisk (gädda, gös, abborre, lake, ål) p.g.a. anrikning i ekosystemet. Även yrkesexponering (ex. tandläkare) och amalgam.


Molekylen: Organiskt metylkvicksilver giftigast, finns även metalliskt, oorganiskt kvicksilver. Flytande i rumstemperatur (enda metallen).

Biokinetik: Oorganiskt (ex. i amalgam) absoberas i ringa grad (<1%), medan metylkvicksilver tas upp nästan helt. Oorganiskt Hg passerar ej blod-hjärnbarriären vilket MeHg gör. MeHg binder röda blodkroppar till 90% och sprids jämnt i vävanderna. Demetyleras i vävnaden, varvid det binder svavelhaltiga proteiner starkt, varvid dessa proteiner kan förlora sin aktivitet och funktion. Oorganiskt Hg utsöndras helt via njuren, medan MeHg utsöndras via faeces och i håret.

Toxicitet: Se ovan (bindning till svavelproteiner). MeHg passerar i mycket högre grad blod-hjärnbarriären, men även oorganiskt Hg kan ge CNS-skador. Det diffunderar till blodhjänbarriären för att MeHg blir till ånga i blodet och då kan den diffundera blod-hjärnbarriären.MeHg passerar också i högre grad placenta, och Hg påverkar i hög grad det outveclade fostret. Risk för CNS-skador på fostret (allt ifrån död, koma till mildare utvecklingsstörning). MeHg-förgiftning ger hjärnskadesymtom hus vuxna: ataxi(oförmåga att koordinera muskelrörelser till följd av skada på CNS), tunnelseende och parestesier(krypningar djupt inne i benen). Oorganiskt Hg ger en mer diffus CNS-skadebild med framförallt finvågig tremor. Av oorganiskt Hg får man också njurskador (ex. glomerulonefrit) då allt detta skall passera njuren.
Mätning: I helblod eller i håret är att bra sätt att mäta (ffa MeHg) exponering.

Bly

Exponering: Föda & ev. dricksvatten, och rel. höga halter i storbladiga grönsaker, vin, lever, njure och skaldjur. I svensk gröda dock rel. låga nivåer. Då bensinen blivit blyfri har halterna i naturen minskat.


Biokinetik: Lagras i skelettet som innehåller 95% av kroppens bly, elimeneras via njurar och feces.

Toxicitet: Bildning av Hb hämmas vid låga halter, men anemi uppträder först vid högre halter. Bly hämmar dels enzym i porfyrinsyntesen (ALA-dehydratas) och enzym i hemsyntesens slutsteg (koproporfyringenoxidas + ferrokelatas). Effekter i CNS hos barn vid
relativt låga koncentrationer (ses som beteendeförändring, inlärningssvårigheter och minskat intellekt). Även GI-symtom och njurpåverkan. Epifysplattan stänger och ger tillväxthämning.

Mätning: Flamlös atomabsorbtionsspektrometri. Personer som yrkesmässigt utsätts för bly bör kontrolleras regelbundet. ALA(förstadium till enzym) stryrs av ALAD. Bly hämmade det enzymet (ALAD)à leder till mkt ALA. Detta mäter man i urinALA. ALAD kan man troligen mära i blod. Allt kan mätas i blodet förutom ALA.

Kadmium

Exponering: Cigarettrök är idag största exponeringskällan, även en viss exponering från åkergrödor i kost samt yrkesmässig exp., vilken dock har minskat tack vare bättre arb.miljö. Används idag i batterier (ökning senaste 20 åren), pigment i färger, glas & keramik samt ytbehandling av metall och legeringar. Störst utsläpp vid tillverkning av metaller (stål & järn), förbränning av fossila bränslen. Halt i åkermark ökar årligen p.g.a. utsläpp vid användning av fosforgödsel och från luftnedfall. Försurning ökar upptaget i grödorna.

Biokinetik: Låga järndepåer ökar upptaget ur kosten. Ansamlas i lever och njure. I njuren är halveringstiden 7-30 år. Det är den långvariga, sammanlagda exponeringen som avgör toxiciteten, då det långsamt ansamlas i njuren.
Toxicitet: Skador uppträder först och främst i lever och njurar (se ovan). Människor är nog känsligare för kadmium än man tidigare trott – ”högsta tolerabla veckointaget” bör sänkas. Vid höga halter i njurarna fungerar ej normala reabsorptionen och kadmium läcker ut i urin (kan mätas (nedan)).


Mätning: Flamlös atomabsorpsionsspektrometri. Mäts i blod (återspeglar de senaste veckorna/månaderna) och morgonurin (återspeglar halten i njurarna)

PCB, DDT, dioxiner

Exponering: Alla 3 har sjunkigt kraftigt i svensk natur, dock mycket långlivade. Minskning p.g.a. industrin och jordbruk minskat användningen, samt bättre reningsteknik. Vi exponeras framför allt från fet fisk, men också modersmjölk. PCB & DDT förbjudna i Sverige.

Användning: DDT har används sedan 40-talet för att bekämpa insekter (bl.a. malariamyggor och skadeinsekter) och PCB användes inom industrin i bl.a. skäroljor och transformatorer (som isolering). PCB läcker ffa från soptippar men även från färdiga produkter. Dioxiner bildas oavsiktiligt vid förbränningsprocesser, ex. i bilavgaser.
Molekylen: Halogenerade, aromatiska kolväten. PCB: polyklorerade bifenyler. DDT: klorerat kolväte med två bensenringar.
Toxicitet: Beror på stabilitet, giftighet och förmåga att bioackumuleras. Orsakar (hos möss) hyperaktivitet, ev. också risk för spädbarn. Kan också orsaka cancer, leverskador och beteendeförändringar. PCB & DDT har östrogenlika egenskaper (blockerar androgenreceptorer + antiöstrogena effekter) och befaras ha negativ effekt på mäns och kvinnors fertilitet. DDEà ger ROS. PCBà hypotyreos genom att binda tyreoidbindning globulin. DDTà påverkar jonflödet; impulshast i nervtrådar och frisättning av signalsubstanser vid motornervändsplattaà leder till darrning, kramper och överretbarhet. Vid ansamling så bildas ännu giftigare nedbrytningsprodukter (CDDEàROS). Nedbrytningsprodukten DDDà förstör binjurebarksfunktion genom enzymhämning.

Ftalater

Exponering: Återfinns i plastartiklar, där de fungerar som mjukgörare. T.ex. i plastmattor, kablar, lim, färger och som lösningsmedel i en del parfymer. Ftalater är inte långlivade i miljön, men används i oerhört stora mängder idag. Återfinns i miljön över hela världen. En högriskgrupp är ev. små barn som tuggar på plastleksaker, därför har några ftalater nu förbjudits i plastleksaker.

Molekylen: En förening mellan ftalsyra och alkohol. Finns ett 50-tal olika ftalater.
Toxicitet: Något oklart, men några ftalater (DEHP och DBP) är klassade som giftiga och reproduktionsstörande. DEHP ger levercancer hos möss. Flera ftalater misstänks också ha hormonstörande effekt.


Bromerade flamskyddsmedel

Exponering: Oklart. Man har sett att det p.g.a. sin lipofilicitet finns i fet fisk och i bröstmjölk. Kommer ofta ut i naturen vid tillverkning och nedbrytning av flamskyddade produkter såsom textilier och elektronik.


Molekylen: Difenyletrar med olika antal bromatomer: pentabrom-, oktabrom-, dekabromdifenyleter och ca 65 st till.
Toxicitet: Ffa från djurstudier har man visat att fostrets utveckling, i synnerhet CNS, störs av bromerade flamskyddsmedel. Vidare så har man funnit att thyreoideas funktion störs på flera sätt. Dels via en direkt påverkan på sköldkörteln, men kanske framförallt p.g.a. ökad metabolisering av T4 samt bindning till transtyretin(prealbumin). Transtyretin behövs för passage över blod-hjärnbarriären och detta kan ev. förklara påverkan på CNS.
Mätning: Gaskromatografi – masspektrometri.

Radon

Exponering: Radon i bostäder utgör den dominerande källan för exp. i de flesta länder.

Molekylen: En lukt- och färglös ädelgas. Finns flera isotopa former, men isotop 222 står för det mesta av den humana exponeringen.
Biokinetik: Radon och dess dotterprodukter inhaleras och det mesta exhaleras igen. Men några partiklar stannar kvar, ffa dotterprodukter. Vissa partiklar fäster in till andra partiklar i omgivningen, men det är ffa de obundna partiklarna som stannar kvar i luftvägarna. Kan även absorberas till blodet och på så vis påverka benmärgen med strålning.
Toxicitet: De partiklar som binder in till luftvägsepitelet i övre luftvägar och bronker, ger ifrån sig α-strålning till de basala epitelcellerna. Orsakar ca 15% av lungcancerfallen i Sverige. Av dessa är 80% genom interaktion med rökning. Cigarrettrökning har visat en närmast multiplikativ riskökning för att få lungcancer (mycket stor risk!). Ev. kan radon även ge andra cancerformer, men detta är mycket osäkert.
Mätning: Spårfilmsmätning med filter. En dosa med så små hål att endast radon och ej dess sönderfallsprodukter kan diffundera in. Väl inne i dosan sönderfaller radon och α-strålning bildas. Denna skadar spårfilmen och sedan kan antalet ”etsningar” på filmen registreras. Mätning bör pågå minst 3 månader i följd varefter årsmedelvärde kan beräknas.

Ozon

Exponering: Utomhusmiljön, speciellt sommarhalvåret och i synnerhet varma, soliga dagar med toppnivåer på eftermiddagen. Kan vara högre nivåer på landet, då de höga NOx-nivåerna i staden hämmar ozonbildning. Bildas då NOx och volatila organiska föreningar (VOC) reagerar under solljus. VOC kommer framför allt från bilar, men även industri och jordbruk. Ozon kan också reagera med NOx och små luftpartiklar och bilda smog.

Biokinetik: Inandning. Verkar lokalt i luftvägarna.
Toxicitet: Ger luftvägssymtom, ffa hos astmatiker. Kan ge astmatiker mycket allvarliga symtom, men även lunginflammerade och bronkitdrabbade patienter. Barn och äldre mest utsatta. Ger inte astma, förvärrar den. Ev. visst samband med lungcancer, dock mkt osäkert.
kort sikt ses bronkokonstriktion, ökad mucusbildning och ökat sekret i lungan. Detta ger andnöd hos vissa. På lång sikt ses hos vissa kronisk lungskada och ev. cancer (se ovan). Inte helt obetydligt ur samhällsperspektiv är de stora skador på grödor som ozon orsakar. (1 miljard kr/år). Enligt föreläsning oxiderar ozonet anti-proteaser samt aktiverar makrofager direkt. Föreläsaren fokuserar på inflammation, PAF, leukotriener etc.

Luftpartiklar

Definition: Luftföroreningar är en heterogen blandning av gaser och partiklar. Gaserna är ffa NO2, SO2, CO och ozon. Flera studier har visat att det är partiklarna som är av störst betydelse för hälsoeffekterna. PM10 är alla partiklar <10μm. Grova (=”coarse”) partiklar är 2.5 – 10μm, små (=”fine”) är < 2.5μm och ”ultrafine” def. som <0.1μm. Ju mindre partikel, desto längre ned i luftvägen deponeras denna och mindre partiklar har också större yta, vilket ger större möjlighet till interaktion med våra molekyler. Partiklarna kan vara solida eller i vätskeform.
Exponering: Partiklar härrör från avgaser, bränder, indrustri-, jordbruks- och hushållsutsläpp. De minsta partiklarna är längre tid i luften efter utsläpp (ex. avgaser) än de större, vilket ger större risk för inandning och kemisk modifiering i luften innan inandning. I svenska tätorter ligger i regel halten av luftföroreningar i stort under EUs normer, och det blir hela tiden bättre tack vare avgasrening.

Biokinetik: Ultrafina partiklar kan med stor sannolikhet penetrera alveolarmembranet och ge sig ut i cirkulationen. Större partiklar utövar troligtvis sin effekt i lungan, genom att orsaka inflammation; lungmakrofager samt lungepitel kan båda utsöndra cytokiner och kemokiner.
Toxicitet:
(A) Kardiovaskulär sjukdom: Två teorier har framlagts; (1) deposition av partiklar i lungan orsakar en inflammation lokalt, som så småningom via cytokiner och mediatorer sprids till systemkretsloppet – med hyperkoagulabilitet, trombocytaktivering och mer monocyter och leukocyter i blodet. (2) Ultrafinapartiklar äntrar blodbanan och ger här en retning av hjärtat och kärlen direkt. Hjärtpåverkan skulle kunna öka risken för arytmier hos predisponerade, samt öka blodtryck och hjärtfrekvens generellt. Mycket talar för att båda teorierna går att använda, och på så vis ge en synergistiskt ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Inflammationen som båda troligtvis ger upphov till, leder till endoteldysfunktion och atheroskleros.
(B) Lungsjukdom: Enligt vägverkets hemsida ger partiklar i luften en försämring av luftrörssymtom, ffa hos astamtiker och personer med tidigare luftrörssymtom. Mycket likt vad som noteras för ozon (se ovan).
Mätning: Luftföroreningar kan både mätas och beräknas med algoritmer, och det finns för- och nackdelar med båda. Stora halter kräver mätning, medan beräkning kan användas för lägre halter. Mätning sker med aktiva provtagare (pump) eller passiva provtagare (diffusion). Det finns också kontinuerligt mätande, optiska mätmetoder, vilket ger bäst resultat men kräver en mätstation och kostar mycket.

Övriga luftföroreningar

Toxicitet:
- 1,3-butadien: Från avgasutsläpp, effekt ffa vid utsläppsplatsen, ökar cancerrisken.
- formaldehyd: Från avgasutsläpp, effekt ffa vid utsläppsplatsen, bidrar till ozonbildning, är en respiratorisk irritant och en misstänkt carcinogen.
- bensen: Från avgasutslätt, effekt både lokalt och regionalt, ökar cancerrisken.
- polycykliska aromatiska föreningar: Från ofullständig förbränning, har lokal och regional verkan, finns gentoxiska och carcinoida sorter.
- bly: Från bränsle, har lokal och regional verkan, ger neurofysiologiska symtom ffa hos barn, med lägre IQ och hyperreaktivitet som följd (se ovan).
- svaveldioxid: Från kolförbränning, har lokal och regional verkan, bidrar till försurning, kan orsaka bronkokonstriktion vid ansträngning hos astmatiker.


Rökning

Exponering: Aktiv rökning och passiv rökning. Man skiljer på huvudrök som bildas vid hög temp (när rökaren blossar), och sidorök däremellan. Olika innehåll i dessa röktyper; sidoröken är mer cancerogen. Tendensen är sådan att rökningen minskar i Sverige och att det nu är fler kvinnor än män som röker. Färre unga börjar röka. Fler snusar istället.

Rökens innehåll: ca 4700 olika ämnen och kemiska föreningar, varav 5% ger synlig rök. Ämnena finns dels naturligt i tobaksplantan, dels skapas de när cigaretten brinner – men en del tillsätts också under tillverkningsprocessen.
- Nikotin: Beroendeframkallande delen.
- CO: Osynlig, luktfri gas. Blockerar RBC. Ökar KVS-risk (kardiovaskulär sjukdom).
- Ammoniak: Sticker, irriterar. Förvärrar luftvägssymtom.
- Vätecyanid: Färglöst, mandeldoftande. Ger huvudvärk, yrsel, kräkning.
- Tjära: Partikelrester av organiska och icke-organiska ämnen.
- Bly: Effekter på barns utveckling (CNS) (se ovan). Barn till rökare har höga halter i blodet.
- 4-aminodifenyl & betanaftylamin: Cancerogena. Annars förbjudna i Sverige förutom i cigg.
- Tungmetaller: ex. Kadmium (se ovan), arsenik.
- Övrigt: Kekämpningsmedel, bensen, vinylklorid m.m.
Toxicitet: i Sverige ca 8000 dödsfall per år p.g.a. rökning. De flesta av dessa i KVS. Den passiva rökaren löper risk att få samma komplikationer, dock med lägre risk, ex. 30% ökning av risk för lungcancer. - Åderförkalkning:Fffa p.g.a. CO, nikotin, kadmium och vätecyanid. Ger i sin tur stroke, hjärtinfarkt & claudicatio.
- Cancer: Lungor, munhåla, svalg, esofagus, magsäck, urinblåsa, njure, livmoder, cervix & pancreas. Speciella nitrosaminer misstänks särskilt ligga bakom cancerutvecklingen, men minst 50 ämnen misstänks vara mer eller mindre cancerogena.
- Luftvägssjukdom: Luftrörskatarr, pneumoni & KOL. Tobakstjäran med förbränningsgaser orsak. Barn till rökare löper större risk att få astma och öroninflammationer, samt har i regel sämre lungfunktion än barn till icke-rökare.
- Övrigt: Ulcus & Crohn’s, osteoporos, tidigare menopaus, mer övergångsbesvär, sämre fertilitet. Sämre fostertillväxt och ökad risk för komplikationer under graviditet. Även större risk för plötslig spädbarnsdöd. Tandlossning, impotens, rynkig hud, hosta och huvudvärk.
Mätning: För att mäta exponering för passiv rök kan man mäta kotinin hos den utsatte. Kotinin är en nedbrytningsprodukt av nikotin som kan mätas i blod och urin.

Buller

Exponering: Exponeringstiden har betydelse för hur svåra skador man får. Dessutom finns individuella skillnader i hur mycket man klarar. Vid genomsnittlig bullernivå över 85 dB(A) krävs åtgärder för att reducera nivån.

Skador och effekter: Hörselskador vid höga ljudnivåer och trötthetsframkallande och störande vid lägre nivåer. Hörselskadorna kan lokaliseras till både ytter-, mellan- och innerörat. Mekaniska skador är lokaliserad till hårcellerna i innerörat. Hårcellena skall föra över den mekaniska energin i ljudvågorna till nervsignaler som CNS uppfattar. När dessa skadas kan det bli tillfällig och/eller bestående hörselnedsättning. Även andra fysiologiska effekter kan ses: högre blodtryck och puls, pupillutvidgning, muskelspänning ökade halter av stresshormon och minskade mag-tarmrörelser. Infraljud (under 22 Hz) som vanligtvis uppfattas begränsat av örat kan ändå ge illamående, trötthet och obehagskänslor.

Arsenik

Finns i vatten; man kan bli förgiftad av.

Omega 3/6 à läs om detta! Viktigt!!

Omega 6 ;  i rött kött och lättmargarin. Detta är den farliga varianten och folk börjar få i sig mycket mer sånt nu för tiden ist för omega 3.
Rapsolja ;  bäst ur omega 3 synpunkt. Majs och det andra ej så bra.

Categories:

3 kommentarer:

  1. Jag kan inte längre knyta skosnörena, så sjuk är jag i misstänkt förgiftning av tandmaterial.
    Åker in akuttandvården för blixtrande tandvärk, men de finner aldrig några fel. Jag vill få
    mitt liv tillbaka. Jag hoppas ni som utbildar idag till läkare, kräver att få utbildning inom detta
    område. De behövs!

    Markus

    SvaraRadera
  2. Hej Markus,

    Vet du vad det är för typ av tandmaterial du har? Jag kan kolla upp det om du vill ha mer information om just din åkomma? Vh/ Mirjam

    SvaraRadera
  3. Christina Wennander25 maj 2012 kl. 02:09

    Tack för ett mycket bra inlägg som bör uppmärksammas ! Samt USA trägna önskan att få äga planetens väder via NATO/USA agendan som utöver annat elände från deras sida bör också uppmärksammas !

    Helt klart sker det något på vår himmel som är onaturligt, vårt väder förändras, nya märkliga moln USA har en dröm om att äga vädret som vapen och NATO ingår i projektet.

    Många nya sjukdomar har gjort sin entré bla mykoplasma, folket är sjuka allt oftare, detta är min övertygelse att här finns en koppling till utsläppen på himlen, det man kallar chemtrail eller kemikalispår som breder ut sig.

    En sak jag noterat i år är att det inte syns mycket av varken humlor eller bin, även att andra insekter verkat minska i antal, hur går det då för fåglar som är beroende av insekter för att föda upp nya kullar ?

    Om bi och humlor utrotas hur ska vi kunna trygga pollinering av viktiga grödor ? vi kommer ju att drabbas oerhört.

    En vännina till mig i Skåne berättar att sparvar försvunnit nästan helt i Skåne, själv har jag märkt att fågelborden dom 2 sista vintrarna gapat allt mer tomma ! Vad är det som händer ?

    Det finns ett samband som jag förstått mellan kemikalieutsläppen på himlen och NATO´s stolleprojekt man kallar ”robotsköld”
    vad ska vi med den till ? Det fins väl inga hot som nödvändiggör detta ? Eller är det en dold agenda av USA för att ta kontroll över vårt väder ? isf på bekostnad av en stor förstörelse och förgiftning av Moder Jord.

    Vi måste gemensamt agera och det nu ! Politiker och ansvariga för förstörelsen bör skyndsamt avsättas och ersättas.

    Vad jag förstått efter att ha sett en svensk film om ödeläggelsen av himmel och jord (ditt livs viktigaste information del 1 och 2) har förre statsministern och Socialdemokraten Göran Persson ett stort ansvar för det som nu sker, att han i tysthet givit sitt medgivande till denna miljöförstörelse i vårt land.

    SvaraRadera

Subscribe to RSS Feed Follow me on Twitter!